-
Vem har mest (o)seriösaste reklambilderna?
-
@Calle_B 452023 wrote:
Jag ställer inte upp på att man återigen generaliserar en hel grupp människor, i detta fall feminister som då “hela tiden vill påpeka att det bara är uppväxten”.
Kom på det efter jag skrivit det för jag hade brottom till husvisning.. men helt klart fel av mig och jag ber om ursäkt… Min mentala bild av feminist är Gudrun så det var nog därför jag inte tänkte mig för sorry..
-
Cool cool, själv kört lite feministisk bilmek…
Det är nog många som har Gudrun mf “äldre damer” som sin mentala bild av feminister.
Fridens
-
Pure,
Ja du har nog rätt. Mitt senaste inlägg kan nog uppfattas som ett personangrepp. Om i synnerhet personen ifråga, det vill säga du, uppfattar det så, var det dumt av mig att skriva som jag gjorde – min genuina ursäkt för det övertrampet!En möjlig förmildrande omständighet var att jag blev förbannad på att jag såsom MAN påståddes vara en person som Guns (och andra firmors likande reklam) skulle rikta sig mot. Jag har mycket svårt för att bli inkategoriserad i en sådan kategori. Överhuvudtaget har jag svåt för så pass onyanserade kategoriseringar, oavsett om det görs av Guns marknadsförare eller av någon på denna konf.
Men det går ju inte att jämföra med mitt svar som ju nämner en person, dvs dig Pure, vid namn. Återigen – jag ber om ursäkt!
De studier du hänvisar till angående testosteronhalter och olika beteenden är allt annat än unika. Det finns hur många som helst av samma typ och med liknande resultat. Dessa är dock oerhört enkla att kritisera/dekonstruera. De är kritiserade både inom psykologisk, biologisk och annan forskning. Dels på rent naturvetenskapliga och positivistiska grunder – resultaten håller inte om man granskar studiernas upplägg, dels på mer vetenskapsteoretiska grunder dels på mer filosofiska/moraliska grunder. Ur ett ledarskapsforskningsperspektiv (min hemmaplan) är denna typ av studier riktigt komiska. De definitioner på ledarskap de arbetar med har väldigt lite med verklighetens ledarskap att göra. Jag har referenser till allt detta och skulle väl kunna sammanfatta lite av resonemangen här. Jag får nog återkomma till det senare – jag har helt enkelt inte tid nu.
Jag håller även med om att vissa färgstarka feminister, och en och annan genusforskare med för den delen (behöver verkligen inte vara samma sak) ÄR onödigt ointresserade för biologiska förklaringsmodeller. Däremot finns det också ganska många könsforskare och även feminister som är oerhört intresserade av biologiska forskningsresultat. Inom köns/genusforskningen har biologin fått mycket större utrymme de senaste 10-15 åren jämfört med tidigare. Överhuvudtaget har genusforskningen blivit mycket öppnare för både olika psykologiska, social-psykologiska, nevro-psykologiska och nevrologiska resultat. Idag ställer man mycket sällan sociala och biologiska förklaringar mot varandra (gammal arv vs miljö-debatt) inom samhällsveenskaplig forskning. Inom genusteorin har man dock, liksom i den nutida nevrologin en mycket mer dynamisk syn på kroppen (inklusive hjärnan). Nevrologisk forskning visar att hjärnrnan kan förändras relativt snabbt och ibland oåterkalligt på grund av olika sociala situationer (till exempel vid långvarig stress). Det är således INTE så att den biologiska konstitutionen kan hanteras som en oberoende variabel och socialt beteende som en beroende. Orsak – verkan är mer komplex, låt oss säga dubbelriktad för att förenkla.
Kroppen kan därmed ses som en artefakt som vi kan påverka, och alltid påverkar varken vi vill eller ej, av vår sociala liv, av den situation vi befinner oss i och av vårt aggerande. Om jag är arbetarklassman är målet för mina gymbesök oftare att få en stor bulkig musklig kropp, än om en övermedelklassman går på gym. Dessa olika mål och beteenden är uttryck för två olika maskuliniteter. Dessa två beteenden kommer även påverka våra hormoner, våra kroppar och således våra social-biologiska kön.
Jag vill avsluta med att upprepa min ursäkt till Pure om personangrepp – jag tycker inte heller dylika hör hemma i en så viktig diskussion som den vi för här. Jag lovar även att återkomma med några bra referenser på litteratur som både introducerar nutida genusforskning i någorlunda begriplig form, samt lite av den självkritik som finns inom tunga forskningsdicipliner som psykologi och biologi, vad gäller sin egen forskning om eller utifrån skillnader i kön.
Hälsar
Mannen, feministen Jesper B
-
@Jesper_B 452073 wrote:
Pure,
Ja du har nog rätt. Mitt senaste inlägg kan nog uppfattas som ett personangrepp. Om i synnerhet personen ifråga, det vill säga du, uppfattar det så, var det dumt av mig att skriva som jag gjorde – min genuina ursäkt för det övertrampet!En möjlig förmildrande omständighet var att jag blev förbannad på att jag såsom MAN påståddes vara en person som Guns (och andra firmors likande reklam) skulle rikta sig mot. Jag har mycket svårt för att bli inkategoriserad i en sådan kategori. Överhuvudtaget har jag svåt för så pass onyanserade kategoriseringar, oavsett om det görs av Guns marknadsförare eller av någon på denna konf.
Men det går ju inte att jämföra med mitt svar som ju nämner en person, dvs dig Pure, vid namn. Återigen – jag ber om ursäkt!
De studier du hänvisar till angående testosteronhalter och olika beteenden är allt annat än unika. Det finns hur många som helst av samma typ och med liknande resultat. Dessa är dock oerhört enkla att kritisera/dekonstruera. De är kritiserade både inom psykologisk, biologisk och annan forskning. Dels på rent naturvetenskapliga och positivistiska grunder – resultaten håller inte om man granskar studiernas upplägg, dels på mer vetenskapsteoretiska grunder dels på mer filosofiska/moraliska grunder. Ur ett ledarskapsforskningsperspektiv (min hemmaplan) är denna typ av studier riktigt komiska. De definitioner på ledarskap de arbetar med har väldigt lite med verklighetens ledarskap att göra. Jag har referenser till allt detta och skulle väl kunna sammanfatta lite av resonemangen här. Jag får nog återkomma till det senare – jag har helt enkelt inte tid nu.
Jag håller även med om att vissa färgstarka feminister, och en och annan genusforskare med för den delen (behöver verkligen inte vara samma sak) ÄR onödigt ointresserade för biologiska förklaringsmodeller. Däremot finns det också ganska många könsforskare och även feminister som är oerhört intresserade av biologiska forskningsresultat. Inom köns/genusforskningen har biologin fått mycket större utrymme de senaste 10-15 åren jämfört med tidigare. Överhuvudtaget har genusforskningen blivit mycket öppnare för både olika psykologiska, social-psykologiska, nevro-psykologiska och nevrologiska resultat. Idag ställer man mycket sällan sociala och biologiska förklaringar mot varandra (gammal arv vs miljö-debatt) inom samhällsveenskaplig forskning. Inom genusteorin har man dock, liksom i den nutida nevrologin en mycket mer dynamisk syn på kroppen (inklusive hjärnan). Nevrologisk forskning visar att hjärnrnan kan förändras relativt snabbt och ibland oåterkalligt på grund av olika sociala situationer (till exempel vid långvarig stress). Det är således INTE så att den biologiska konstitutionen kan hanteras som en oberoende variabel och socialt beteende som en beroende. Orsak – verkan är mer komplex, låt oss säga dubbelriktad för att förenkla.
Kroppen kan därmed ses som en artefakt som vi kan påverka, och alltid påverkar varken vi vill eller ej, av vår sociala liv, av den situation vi befinner oss i och av vårt aggerande. Om jag är arbetarklassman är målet för mina gymbesök oftare att få en stor bulkig musklig kropp, än om en övermedelklassman går på gym. Dessa olika mål och beteenden är uttryck för två olika maskuliniteter. Dessa två beteenden kommer även påverka våra hormoner, våra kroppar och således våra social-biologiska kön.
Jag vill avsluta med att upprepa min ursäkt till Pure om personangrepp – jag tycker inte heller dylika hör hemma i en så viktig diskussion som den vi för här. Jag lovar även att återkomma med några bra referenser på litteratur som både introducerar nutida genusforskning i någorlunda begriplig form, samt lite av den självkritik som finns inom tunga forskningsdicipliner som psykologi och biologi, vad gäller sin egen forskning om eller utifrån skillnader i kön.
Hälsar
Mannen, feministen Jesper B
accepted, inga problem 🙂
Det är ju synd att det inte är den typen av feminism som syns i media för där är det vinklat från ett enda håll. Det är dom enkelriktade feministerna som skriker högst och media hänger på för det säljer ju. Fördelen är att det väcker intresset för ämnet men det ger en snedvriden bild av orsaken till problemet och skapar ett osunt debatt klimat där människor som har annorlunda åsikter inte vågar uttrycka sig för antingen är man feminist eller mansgris.
Det är därför jag engagerar mig för mycket i denna fråga på grund ut av att det man ser på tv är bara “undersökning visar att kvinnor tjänar xxx tusen mindre i månaden i branch x” .. “bara x av y antal styrelse ledarmöter är kvinnor” .. men det diskuteras aldrig orsaker och forsknings rapporter som kan ha en förklaring till varför utan det enda som syns är Gudrun och hennes gäng som beskyller “gubbväldet” som motarbetare. Jag accepterar om folk gör seriösa studier och forskar objektivt inom ämnet men har ingen tolerans för människor som tar den enkla vägen och bara skyller ifrån alla problem på nån annan tex “gubbväldet” eller mansgrisarna utan att ha nån annan grund för det en sin känsla.
Tittar man på andra problem i samhället så som miljöproblem så får vetenskapskvinnor (och män) mycket större plats i debatten. Man lyfter fram fakta på ett helt annat sätt. Miljön är ju iofs mer kvantifierbar men med jämställdhet i media så gör man inte ens ett försök att visa annat en statistik över problemet.
Om man inte försöker gå till botten med orsakerna både biologiskt och socialt så kommer man heller inte att hitta en bra lösning.
—
Det måste börja blåsa snart.. fan vill ju så gärna premiärsurfa…
-
Håller med Pure. Schyman o co sitter o gapar om att kvinnor tjänar mindre än män och det är färre kvinnliga chefer. Även om förklaringarna kanske delvis kan vara andra, så är en stor förklaring att kvinnor söker sig till låglöneyrken såsom vården etc i större utsträckning än män. En manlig sjuksköterska tjänar inte mer än en kvinnlig. På samma sätt är rekryteringsbasen mycket lägre bland kvinnor när det gäller chefsposter.
-
Tänkte släppa detta ämnet egentligen men stötte på en intressant artikel från en professor i neurofysiologi vid lunds universitet.. jag vet inte vart han har fått sin fakta för den stämmer inte riktigt med den bild som media målar upp, men det kan man ju alltid ringa o fråga.
http://www.mphy.lu.se/avd/nf/hesslow/POPMEDIA/Politik/pdf_filer/DNJamst.html
“Det är visserligen sant, som ofta sägs, att kvinnor bara har 83 procent av männens löner. Detta kan naturligtvis inte tolkas som diskriminering eftersom kvinnor och män skiljer sig med avseende på hur mycket de arbetar deltid, vilka typer av utbildningar de har och en mängd andra faktorer. Om man håller vissa av dessa konstanta, minskar skillnaderna men en betydande skillnad återstår. Ibland påstår man att den kvarvarande skillnaden inte kan förklaras på naturligt sätt, men den slutsatsen följer inte så länge man inte har hållit alla tänkbara faktorer konstanta.När man jämfört lönerna för män och kvinnor med samma arbetsuppgifter och utbildning i näringslivet blir skillnaderna i själva verket helt negligerbara, mindre än en procent. Flera studier i såväl Sverige som andra länder bekräftar detta. Och varför skulle man egentligen ha väntat sig att lagen om tillgång och efterfrågan skulle vara upphävd just för löner? Varför skulle arbetsgivare betala en högre lön än marknaden kräver, bara därför att en anställd är man?”
Det är ju väldigt intressant om det som han skriver stämmer för det är ju skapligt långt ifrån den bild som ges i media. Det underminerar ju hela FI. Varför kan inte en sådan här snubbe bjudas in till debatt i TV tillsammans med Gudrun tex 🙂
hans hemsida:
http://www.mphy.lu.se/avd/nf/hesslow/ -
Jag har tyvärr inga artiklar som backar upp mig när jag påstår att det ju faktiskt visst stämmer att män många gånger får högre lön än sina kvinnliga kollegor, för samma arbete trots samma utbildning och erfarenheter. Som sagt, jag har varken tid eller lust att googla fram artiklar som bevisar detta. Men jag har vid flera tillfällen haft kvinnliga kollegor som jag skulle kunna namnge här och nu, men ingen här vet ändå vilka dess kvinnor är. De har berättat för mig hur de har sämre betalt för exakt samma arbete som deras manliga kollegor utför. Aldrig har jag ens hört talas om någon i min bekantskapskrets eller vänners vänners vänner som råkat ut för den motsatta situationen, dvs att någon kvinna fått högre lön för samma arbete.
Börjar man klura på vad det säkert grundas i så känns det som att man är tillbaka på ruta ett, dvs dagisnivån någonstans, som vi redan diskuterat, att tjejer uppfostras av samhället till att inte ta för mycket plats och synas och höras eller kräva högst lön…
Som väl är har jag själv inte blivit uppfostrad på det viset utan har alltid fått höra att jag kan bli och göra vad jag vill och det finns inget som kan hindra mig. Hade jag inte fått växa upp med det stödet utan bara påverkats av övrig omgivning som tex vissa idiotiska lärare, arbetsgivare m.m så hade jag säkerligen inte suttit i karibien och varit såhär nära mitt mål som heltidsvindsurfare utan hade kanske istället jobbat med något underbetalt mellan 7-4. -
@Jesper_B 452073 wrote:
Pure,
Ja du har nog rätt. Mitt senaste inlägg kan nog uppfattas som ett personangrepp. Om i synnerhet personen ifråga, det vill säga du, uppfattar det så, var det dumt av mig att skriva som jag gjorde – min genuina ursäkt för det övertrampet!En möjlig förmildrande omständighet var att jag blev förbannad på att jag såsom MAN påståddes vara en person som Guns (och andra firmors likande reklam) skulle rikta sig mot. Jag har mycket svårt för att bli inkategoriserad i en sådan kategori. Överhuvudtaget har jag svåt för så pass onyanserade kategoriseringar, oavsett om det görs av Guns marknadsförare eller av någon på denna konf.
Men det går ju inte att jämföra med mitt svar som ju nämner en person, dvs dig Pure, vid namn. Återigen – jag ber om ursäkt!
De studier du hänvisar till angående testosteronhalter och olika beteenden är allt annat än unika. Det finns hur många som helst av samma typ och med liknande resultat. Dessa är dock oerhört enkla att kritisera/dekonstruera. De är kritiserade både inom psykologisk, biologisk och annan forskning. Dels på rent naturvetenskapliga och positivistiska grunder – resultaten håller inte om man granskar studiernas upplägg, dels på mer vetenskapsteoretiska grunder dels på mer filosofiska/moraliska grunder. Ur ett ledarskapsforskningsperspektiv (min hemmaplan) är denna typ av studier riktigt komiska. De definitioner på ledarskap de arbetar med har väldigt lite med verklighetens ledarskap att göra. Jag har referenser till allt detta och skulle väl kunna sammanfatta lite av resonemangen här. Jag får nog återkomma till det senare – jag har helt enkelt inte tid nu.
Jag håller även med om att vissa färgstarka feminister, och en och annan genusforskare med för den delen (behöver verkligen inte vara samma sak) ÄR onödigt ointresserade för biologiska förklaringsmodeller. Däremot finns det också ganska många könsforskare och även feminister som är oerhört intresserade av biologiska forskningsresultat. Inom köns/genusforskningen har biologin fått mycket större utrymme de senaste 10-15 åren jämfört med tidigare. Överhuvudtaget har genusforskningen blivit mycket öppnare för både olika psykologiska, social-psykologiska, nevro-psykologiska och nevrologiska resultat. Idag ställer man mycket sällan sociala och biologiska förklaringar mot varandra (gammal arv vs miljö-debatt) inom samhällsveenskaplig forskning. Inom genusteorin har man dock, liksom i den nutida nevrologin en mycket mer dynamisk syn på kroppen (inklusive hjärnan). Nevrologisk forskning visar att hjärnrnan kan förändras relativt snabbt och ibland oåterkalligt på grund av olika sociala situationer (till exempel vid långvarig stress). Det är således INTE så att den biologiska konstitutionen kan hanteras som en oberoende variabel och socialt beteende som en beroende. Orsak – verkan är mer komplex, låt oss säga dubbelriktad för att förenkla.
Kroppen kan därmed ses som en artefakt som vi kan påverka, och alltid påverkar varken vi vill eller ej, av vår sociala liv, av den situation vi befinner oss i och av vårt aggerande. Om jag är arbetarklassman är målet för mina gymbesök oftare att få en stor bulkig musklig kropp, än om en övermedelklassman går på gym. Dessa olika mål och beteenden är uttryck för två olika maskuliniteter. Dessa två beteenden kommer även påverka våra hormoner, våra kroppar och således våra social-biologiska kön.
Jag vill avsluta med att upprepa min ursäkt till Pure om personangrepp – jag tycker inte heller dylika hör hemma i en så viktig diskussion som den vi för här. Jag lovar även att återkomma med några bra referenser på litteratur som både introducerar nutida genusforskning i någorlunda begriplig form, samt lite av den självkritik som finns inom tunga forskningsdicipliner som psykologi och biologi, vad gäller sin egen forskning om eller utifrån skillnader i kön.
Hälsar
Mannen, feministen Jesper B
Idag ska min fru byta däcken på bilen och jag stannar inne för att dammtorka hennes pynt! Ni feminister lever i en låtsasvärld.
-
Min egen personliga och såklart lite snäva erfarenhet är att kvinnor ibland får sämre lön p g a att de är sämre på att löneförhandla. Jag har exempel på det från båda sidor bordet.
Det kan ju i sin tur hänga samman med att flickor/kvinnor inte får ta plats precis som flikka för fram.
Två tredjedelar av talutrymmet i ett klassrum tas i anspråk av ….
… just det , killar. Nyckelordet här är nog TAS i anspråk. -
@Oregistrerad 452085 wrote:
Idag ska min fru byta däcken på bilen och jag stannar inne för att dammtorka hennes pynt! Ni feminister lever i en låtsasvärld.
Jag förstår inte detta inlägg. Min fru byter ofta däcken på bilen och har inget pynt (så jag kan programmera rockerkurvor istället för att dammtorka).
-
Nej den statistiken stämmer inte. Även om alla dessa ovan nämnda faktorer tas med i jämförelserna har män högre lön än kvinnor i nästan alla branscher. Jag ska ladda på med den statistiken med källor och allt när jag kommer hem till mitt kontor om några veckor. Det finns rätt många och ibland rätt konstigt genomförda enkätstudier som grundar sig på vad folk tror eller uppger att de har i lön, eller än värre, personalchefer som får redogöra för sitt företags lönespridning. De mer tillförlitliga källorna är SCB och sammanställningar som grundar sig på SCBs data.
Att kvinnor “väljer” låglöneyrken och att det är ointressant att de inte blir rekryterade till högre chefsjobb än män håller jag inte alls med om. Det finns statistik som visar att de flesta flesta som arbetar med deltidsjobb, tidsbegränsade anställningar, projekt mm VILL ha heltidsjobb. De flesta av dessa är dessutom lågavlönade kvinnor på landsbyggden. Finns en sammanställning av detta som SCB har gjort – ska luska fram även den referensen senare.
Sedan till det där med “Gudrun-fenomenet”. I ärlighetens namn är Gudrun en av de mer pålästa politikerna i denna fråga. Att hon sitter och skriker håller jag inte alls med om. Det är dock en av de mer etablerade resultaten från ledarskapsforskningen utifrån genusperspektiv att om en man debatterar hårt uppfattas han som stark, en ledartyp och en allmänt vettig person, om en kvinna gör exakt samma sak uppfattas hon som en rabiat rättshaverist med samarbetsproblem.
Det är också belagt att både män och kvinnor har svårare att tro på statistik som handlar om kvinnors underordnade ställning än på statistik om i stort sett vad som helst annat. När det gäller jämställdhetsstatistik kommer i stort sett alltid fråga upp om hur den egentligen kommit till, just därför är den ofta ganska tillförlitlig, i vart fall den som grundar sig på data från från SCB och liknande mer institutionaliserade källor – men visst kan man ljuga med statestik!
Marknaden effektiv? Ohoj, det tror inte ens de mest hårdnackade ekonomiforskarna (tja några enstaka galningar finns det ju alltid). Det tror inte heller de som arbetar praktiskt med marknadernas marknad, dvs den internationella kapitalmarknaden. Att lönesättningen skulle styras av utbud och efterfrågan i någon slags effektiv, objektiv och måhända därför rättvis form är definitivt inte fallet. Det handlar tvärt om om makt och inflytande. Stora aktieägare vill ofta (långt i från alla och alltid) ha maximal utdelning, högre företagsledare vill ofta (långt ifrån alla och alltid) ha höga löner. Hur dessa aktieavkastningar och topplöner bildas är ett intrikat maktspel som ofta utspelas i slutna rum delvis oåtkomliga för utomstående granskning. I Sverige är vi dessutom världsberömda för att ha lyckats hålla nere löner för både arbetare och tjänstemän genom att industriföreträdare (större ägare och högre chefer) och staten arbetat ihop. Vi har haft och har delvis fortfarande så kallade samförståndslösningar, eller den så kallade Saltsjöbadsandan, som den brukade benämnas.
Det finns studier som visar hur yrken “byter kön”. Om bytet är från mansdominerat till kvinnodominerat sjunkner alltid lönen i samband med könsbytet. Det kanske kändaste exemplet är växeltelefonister som under många år dominerades av män, men sedan kom att domineras av kvinnor, ett annat liknande och idag aktuellt exempel är skolrektorer.
Hurrni, jag har lovat att återkomma med lite allt möjligt när jag kommit hem från Maui, typ källor till den statistik jag refererar till, introduktionslitteratur till nutida genusforskning osv. Känner jag mig själv kommer det dröja lite längre än jag tänkt för jag kommer att ha Sååå mycket att ta tag i när jag kommer hem. Jag lovar dock ATT återkomma med detta.
Nu tänker jag dock ge mig själv ett tillfälligt konf-förbud helt enkelt för att jag måste ägna mina kvällar här borta åt lite annat, bland annat min egen forskning. Jag kan väl skryta lite och berätta att jag just fick en artikel publicerad i en av de mest prestigefyllda tidskrifterna inom min diciplin (organisationsteori). Den handlar om reproduktionen av olika typer av maskuliniteter i investmentbanker och kan sägas ge en rätt “alternativ” förklaring till varför det arbetar så lite tjejer där – nej helt fel. Den största yrkesgruppen i investmentbanker är varken mäklare eller analytiker, det är “back-office”. Domineras av tjejer, har lika eller högre utbildning än traders och mäklare och självklart mycket mycket lägre lön… Att traders och mäklare är yrkesgrupper som domineras av män behöver, behövde jag nog inte ens skriva, det ingår liksom i våra förväntningar… Även analytikerna domineras av män men här är kvinnorna på frammars, lite långsammare i Stockholm än på den anglosaxiska börserna dock. Hur som helst – hoppas ni fortsätter debatten även nu när jag måste ta en liten paus.
Jesper F B
But not FBI (from big island)
-
@Oregistrerad 452085 wrote:
Idag ska min fru byta däcken på bilen och jag stannar inne för att dammtorka hennes pynt! Ni feminister lever i en låtsasvärld.
Ni har visst inte koll på vädret kommande veckorna, risk för snöstorm till påsk, gäller även skåne!
-
@Oåxen 452088 wrote:
Min egen personliga och såklart lite snäva erfarenhet är att kvinnor ibland får sämre lön p g a att de är sämre på att löneförhandla. Jag har exempel på det från båda sidor bordet.
Det kan ju i sin tur hänga samman med att flickor/kvinnor inte får[/] ta plats precis som flikka för fram.
Två tredjedelar av talutrymmet i ett klassrum tas i anspråk av ….
… just det , killar. Nyckelordet här är nog TAS i anspråk.För mig skulle det vara konstigt att tillåta sådant på ett dagis eller en skola. Men anmärkningsvärt är väl att
~74% (s39) av alla lärare i grundskolan är kvinnor. Och för att inte tala om dagis där det jobbar över 90%+ (s42) kvinnor. Kan man då säga att kvinnor har högre inflytande över den köns ordning vi lär oss att leva med? flikka var ju mer inne på att vi skulle börja på dagis nivå och jag håller helt med. Så kvinnorna på dagis får skärpa till sig och låta flickorna ta plats. -
@Jesper_B 452091 wrote:
Det finns studier som visar hur yrken “byter kön”. Om bytet är från mansdominerat till kvinnodominerat sjunkner alltid lönen i samband med könsbytet. Det kanske kändaste exemplet är växeltelefonister som under många år dominerades av män, men sedan kom att domineras av kvinnor, ett annat liknande och idag aktuellt exempel är skolrektorer.
Det kan ju vara kopplat till det som jag skickade i en tidigare artikel som säger att ju mer testosteron man har i kroppen destå högre status söker man.
-
Hej hej!
2/3
Är man medveten om det så kan man välja alternativa lärarstrategier i klassrummet. Men, det är inte ovanligt att killarna känner sig missgynande när de inte får samma utrymme som de är vana vid. Lite raljerande: “Va, måste jag räcka upp handen och få frågan innan jag börjar prata?”.
Logga in för att svara.
