Senaste nytt › Forums › Vindsurfing › Konfen Vindsurfing › Vilket märke ger bäst pris/vikt-förhållande?
-
Vilket märke ger bäst pris/vikt-förhållande?
Publicerad av robin på 21 oktober, 2005 vid 10:42Vilket märke ska man satsa på om man vill ha en styv och lätt bräda som inte kostar 15000? Fanatic inbillar jag mig, stämmer det? Vad anser ni till exempel att en 100-liters bräda för 10000 resp 12500 väger från olika märken? 100 liter känns som en bra jämförandevolym eftersom de flesta har erfarenhet från den storleken.
dude svarade 19 år sedan 11 Medlemmar · 18 Svar -
18 Svar
-
Priset och vikten har nog inte nåt direkt samband på produktionsbrädor. Custom är ju lättare. Och dyrare.
AB+ är lätta som fan. Är ju lite “custom” också. -
Konstig fråga….inrikta dig på att hitta en bräda som är skön att köra på istället.
-
JOHN_j_RAMBOO
Gäst21 oktober, 2005 vid 11:16Den för 10000:- kan ha tatt in vatten.
den för 12500:- är förmodligen årets bräda å aldrig körd på vattnet. -
Det beror på hur mycket förstärkta brädorna är. En 100 liters bräda byggd som en stark vågis väger mer än en byggd som en lätt slalombräda. Dessutom spelar faktiskt formen roll också, men kan säga att en tjock bräda väger mindre än en tunn. Jag förstår att du letar efter en lätt bräda, lätt är rätt helt enkelt, och lyckas du plocka bort ett kilo från en viss bräda så blir den helt klart roligare att segla. Det sagt, jag menar att det är helheten som räknas och en brädas seglingsegenskaper är en summa av alla delar, dvs både shape, konstruktion och vikt. Jag var länga rätt “förhäxad” av låg vikt och hade en del rätt lätta custombrädor. Sedan några år kör jag dock huvudsakligen på produktionsbrädor som inte är lika lätta. Fortfarande tror jag att varje enskild shape skulle bli bättre om den blev lättare, men mellan olika modeller är det svårt att på vattnet avgöra vilka av deras egenskaper som beror på att brädan är lättare eller tyngre.
Slutligen, jämför man en del tidningstestuppgifter med katalogangivelser så kan det skilja en del. De flesta brädor har också en tolerans på +-6%. Det betyder att på en bräda som “ska” väga 7 kg så kan man ha tur och få en på 6.6 eller otur och få en på 7.4. Så, om du verkligen är noga med vikten bör du väga olika brädor innen köp (kanske inte så populärt hos handlaren).
-
Inte för att jag kan återspegla någon objektiv åsikt, men nya Naish Playmates är ruggigt lätta. Adde mätte sin 116 liters till 5,9 kg och jag tror han nämnde 5,5 kg på 100 liters varianten. Detta är utan stroppar och fena, men det är så märkena uppger vikt.
Jämför med JP… inte ens nya PRO-edition är såpass lätt och den ligger över 14000. Naishen får du runt 11000:-, så den står sig bra även mot “vanliga” brädor.Jag provade Adde´s Playmate för några veckor sedan och körde mot Pelle på sin JP 109:a 2005 års mod, och Playmaten stack avsevärt snabbare, trots att JP:n är 1,5cm bredare.
Som sagt inte objektiv, då jag själv (och 2 kompisar till) kommer beställa varsin Playmate (Pelle som körde JP´n har nu sålt den och bytar…. );)
-
en rrd evolution nybörjarbröda då får du mycket
volym till billigt pris -
Precis som Ola skriver så är chansen att två brädor med samma shape men med olika vikt har olika egenskaper. Den lättare brädan är ju så gott som garanterat skönare att köra med.
Jag tycker mig efter ett gäng år med katalogbläddrande ha sett skillnader mellan märkens prisvärdhet om man bara tittar på vikten. Köper man en RRD eller JP verkar man få en lite tyngre bräda än om man köper en Fanatic, om man ska ta ett exempel från SP:s katalog (bara en känsla jag har – inte säkert att det stämmer). Kollar man på butiker som säljer lite mer udda märken kan man se ännu större skillnader. Exempelvis väger min 125-liters Lorch 7 kg (köpte den för ett par år sedan), medan JP:s motsvarighet samma år vägde ett kilo mer.
Anledningen till att jag ställde frågan var helt enkelt för att jag ville se om det fanns fler än jag som märkt skillnader mellan märken. Naish vs JP Pro som S-136 skrev om tyder på att jag har rätt.
-
Starboards vågbrädor är relativt tunga. Om de är billiga vet jag inte.
Någon som vet vad än bra custom vågbräöda på ca 75 liter väger? Är de verkligen lättare än produktionsbrädor? -
En bra custom på 75 liter väger precis vad du vill att den skall väga – lite överdrivet, men ungefär så är det. Det är inge problem att bygga en 75-liters vågis som väger ned mot 5kilo. Å andra sidan kan en annan custom bräda med samma shape väga 6 kilo. Grejen med (riktig) custom är just att du kan själv vara med och bestämma hur laminaten och förstärkningarna skall se ut. Skall brädan vara tokstark på alla sätt blir den tyngre. Men, kanske är du en seglare som sällan hoppar av en brädan, men regelmässigt blir spolad på sten. Du kan du välja att lätta brädan på förstärkningar just mot brott men istället lägga på mer på slagtåligheten. På liknande sätt kan man bygga en rätt tålig bräda som dock kanske inte klarar sig så bra mot utmattning. Med riktig custom har du själv valmöjligheter, alltså. Många custombrädor byggs dock med standardlaminat, varken särskilt mycket exklusiva fiber eller någon valfrihet. Även dessa brädor är typiskt bra byggda och rätt starka överlag.
-
Men är standard laminaten lättare än motsvarande produktionsbräda?
Dvs förr kunde man inte göra produktionsbrädor långt när lika bra som customs. Nu är produktionsbrädorna nästan ikapp som jag ser det.
Men kan man generaliserat göra en custom lika stark men lättare än motsvarande produktion (kärnan i resonemanget, är prod ikapp custom). -
Svar till:
Men är standard laminaten lättare än motsvarande produktionsbräda?
Dvs förr kunde man inte göra produktionsbrädor långt när lika bra som customs. Nu är produktionsbrädorna nästan ikapp som jag ser det.
Men kan man generaliserat göra en custom lika stark men lättare än motsvarande produktion (kärnan i resonemanget, är prod ikapp custom).[/ QUOTE ]
Den avgörande skillnaden mellan en “prod” och en custom är hantverket! Vem som helst kan idag köpa de bästa råmaterialen att bygga en bräda av, det är egentligen inga märkvärdiga grejjer. Och inte kostar det speciellt mycket heller, i princip kan vem som helst t o m fräsa till en perfekt kärna med hjälp av en modern fräsmaskin.
MEN, sen kommer det svåra, brädan ska lamineras! Om inte råmaterialet hanterars rätt kommer den färdiga brädan inte hålla, allternativt väga som en “prod” bräda. Det gäller även att man vet var och hur mycket väv det sak ligga på olika ställen i brädan, mer där det behövs och så lite som möjligt där det inte behövs. Sen måste det finnas “deformationszoner” på rätta ställen i brädan. För om brädan är lika tok styv överallt kommer den inte hålla hur mycket väv man än släger på, (nu pratar vi brädor inom rimlig vikt) så dom duktiga hantverkarna lägger in mjukare zoner i brädan som absorberar smällar. Sen har du det estetiska. Om lamineringen är klantigt utförd, är det lättaste och snabbaste sättet att fixa till det med spackel. På “prod” brädor ligger ett spackel lager mellan lacken och laminatet som tydligen väger minst 0,5kg, ibland upp mot 1kg! Och den gör ingen som helst nytta för hållbarheten. Kolla noga nästa gång du får en ding på en “prod” så ser du hur tjockt spacklet är. På bra custom brädor finns inget mellan lacken o laminatet, men för att kunna lacka direkt gäller det att laminatet är helt jämnt och att man inte slipat igenom ner i väven. Att bygga en sån bräda tar tid. Det är det man betalar för när man köper custom, inte meterialet som är en ganska lite kostnad i sammanhanget.
-
Ja, man kan göra en custom lika stark men lättare. T ex kan man åstakomma detta genom att använda samma grundkonstruktion räknat i sandwich tjocklek och vävlayup (räknat i hållfasthet) och sedan välja mer exklusiva material (dvs mer kol/kevlar). Då kan man spara in på lite väv-vikt. Dessutom är det, trots att Cobra verkar ha blivit klart bättre när det gäller själva “passformen” (som inverkar på hur mycket spackel det går åt) lättare att bygga en custombräda mer exakt (dvs använda mindre spackel som bara inverkar negativt på styrkan).
Det sagt, en sådan custombräda kommer kosta och standardlaminat från customtillverkarna är inte alltid så exklusiva.
-
Ett fint exempel på viktens betydelse härrör från den gamla goda tiden då världscupseglarna hade med sig 30 slalombrädor var till ett enda race. Medan Bringdals brädor hade “normal” världscupprotovikt (jag har en av hans gamla RRD-kossor, jag har hittills aldrig lyckats hitta nåt kol i den, det verkar vara glas rakt igenom) och ursnabba men rätt svårseglade shaper, så hade Dunken betydligt mer förlåtande och lättseglad (men inte så snabb) shape på sina brädor, men de hade i stället extremt låg vikt. Enligt Dunken gjorde den låga vikten att hans “långsamma” shaper i slutänden blev minst lika snabba som Bringdals missiler.
Logga in för att svara.