-
WEED FIN discussion with C3
-
På wikipedia antyddes att deltaformen hade även andra fördelar, såsom högre stalltålighet, men på ltu-sidan verkar de anse att stallarna blir mer svårhanterade på bakåtsvepta eller deltaformade vingar.
“Another advantage is that as the angle of attack increases the leading edge of the wing generates a vortex which remains attached to the upper surface of the wing, giving the delta a very high stall angle. A normal wing built for high speed use is typically dangerous at low speeds, but in this regime the delta changes over to a mode of lift based on the vortex it generates. “
“Additional advantages of the delta wing are simplicity of manufacture, strength, and substantial interior volume for fuel or other equipment. Because the delta wing is simple, it can be made very robust (even if it is quite thin), and it is easy and relatively inexpensive to build”
-
Rasmus_W;586936 wrote:Okejdå. Det du refererar till är deltavingar och de är utvecklade för att prestera bra när flödet runt profilen är vad som inom gasläran kallas för en chockvåg eller en supersonisk chock och det är nåt helt annat än flöden i underljudsfart, som i princip kallas laminära eller turbulenta beroende på om de är laminära eller turbulenta.. 🙂
Lite kortfattat: I underljudsfart handlar det mest om att partiklarna flödar runt profilen. I överljudsfart bildas en vågfront vid profilens framkant, och som inte “hinner undan” eftersom fenan rör sig fortare än vad ljudvågor rör sig. Eftersom ljudet färdas ca 4.3 gånger fortare i vatten än i luft så betyder det att man behöver segla med en fart på ca 1500 m/s (=ca 4500 km/h gissar jag) för att en deltaformad fena ska bli intressant. I underljudsfart kommer den breda fenbasen bara bromsa.
Däremot är planing ett fenomen som i viss mån kan jämföras med överljudsflygning eftersom det hndlar om att man rör sig med högre fart än vad vågor på ytan kan röra sig, men det berör bara brädans form och inte fenprofilen. Dessutom vet jag inte om man blir speciellt mycket klokare av att jämföra planing och överljudsflygning.
Rasmus_W;586954 wrote:Haze: Nej, det där är nåt helt annat, det är nån variant på “end plates” (det kanske översätts till ändplattor men det vet jag inte), eller, som det stod i tråden, inspirerat av trafikplanens uppvinklade vingspetsar. Det finns på många trafikflygplan för att det är en bra grej, men det har inget med överljudsflygning att göra. Jag vet att ni kitare har speedrekordet just nu men jag tror ändå inte att ni behöver bekymra er om supersoniska chocker. 😉Carl R;586958 wrote:På wikipedia antyddes att deltaformen hade även andra fördelar, såsom högre stalltålighet, men på ltu-sidan verkar de anse att stallarna blir mer svårhanterade på bakåtsvepta eller deltaformade vingar.“Another advantage is that as the angle of attack increases the leading edge of the wing generates a vortex which remains attached to the upper surface of the wing, giving the delta a very high stall angle. A normal wing built for high speed use is typically dangerous at low speeds, but in this regime the delta changes over to a mode of lift based on the vortex it generates. “
“Additional advantages of the delta wing are simplicity of manufacture, strength, and substantial interior volume for fuel or other equipment. Because the delta wing is simple, it can be made very robust (even if it is quite thin), and it is easy and relatively inexpensive to build”
Borde inte vara några problem att tillverka en fena som funkar bra i luften nu då eller.. ?
-Hjälp till att lösa mysteriet med sjögräsfenan nu istället.. http://c3sports.websitetoolbox.com/post?id=3725261
-
tbsurf;586960 wrote:Borde inte vara några problem att tillverka en fena som funkar bra i luften nu då eller.. ?
-Hjälp till att lösa mysteriet med sjögräsfenan nu istället.. http://c3sports.websitetoolbox.com/post?id=3725261
Pretty please with sugar on top…
En deltaformad fena är ju just en gräsfena fast den är fylld i bakkanten.
Jag undrar ju om nån med erfarenhet av strömningslära eller praktisk erfarenhet kan tala om ifall det *inte funkar* och isåfall varför, på ett bättre sätt än nåt dravel om ljudvallen. -
Project Eleven Slalom Duo Cut är ju lite åt det hållet jag tänker, men med en fetare yta vid basen borde den kunna göras ännu kortare, tunnare och med mer vinkel. (Om det fungerar alltså.)
-
Badjanne;586759 wrote:Vi talade mycket om latteralcentrum (fenans projecerade ytas tyngdpunkt)
Du har sett True Ames weedfenor eller?
De är ju förvisso för lättvind enligt dem själva, men tryckcentrum är ju definitivt kompenserat. -
Carl R;587025 wrote:Du har sett True Ames weedfenor eller?
De är ju förvisso för lättvind enligt dem själva, men tryckcentrum är ju definitivt kompenserat.Dom e helt rätt på de. Jag har själv en Weed 40 när jag kör 9m2 men det är ändå stor skillnad mot en rak.
Om vi talar om riktiga speedfenor har jag inte hittat något bra ännu.
Fint att du letar i fendjunglen. -
Jester;586891 wrote:dom snabbaste fenorna har en rake på 20-30 grader (kommer inte ihåg exakt hur mycket). Problemet är väl att dom börjar fungera först över 40 knop, nästan.. 🙂
Tror det är så att när dom stora grabbarna håller på att pressa på sig på plattvaten, så går fena å allt för mycket i sidled, så att allt ballar ur.
Men en bakåtsvept spårar lite rakare. -
Carl R wrote:Jag undrar ju om nån med erfarenhet av strömningslära eller praktisk erfarenhet kan tala om ifall det *inte funkar* och isåfall varför, på ett bättre sätt än nåt dravel om ljudvallen.
Det finns en anledning till att man i början av 90-talet tvärtom experimenterade med bladefenor, alltså extremt smala fenor med extremt kort fenbas: Lång fenbas bromsar (i underljudsfart då).
Jag hade en Art Blade-fena ett kort tag och det var en mycket speciell fena som var väldigt kul att segla med. En av de “halaste” fenor jag haft och med spinoutegenskaper som närmast kan beskrivas som “mekaniska”, det fanns inget som helst mellanting mellan grepp och spinout, antingen greppade fenan 100% eller så greppade den inte alls. Allra tydligast var det när man hävde en spinout, det nästan knäppte till i tailen och så gick den lealösa brädan på räls igen.
Det wikipedia skriver stämmer rätt bra överens med det gamla jaktpiloter brukar säga om Draken, piloterna älskade den för dess grymma flygegenskaper, men också för att det var så tydligt när man gjorde rätt eller fel, klantade man sig gick det ofta rejält åt h-e bums, superstall med Draken var tydligen inte att leka med…
-
Jag har en Art Blade och tycker inte den är extrem på nåt sätt.
Varför bromsar lång fenbas? (Jag tror inte att det är så)
Jag kan personligen gissa att man väljer att köra så lång fena som möjligt i förhållande till längd för att fenan ska ha kontakt om man lättar lite med brädan, men att arean på fenan *grovt räknat* är det intressanta för om den håller i sidled eller ej. (Då ej hänsyn taget till olika vingformars karakteristik.
Om man istället siktar på att åka plattvatten så tror jag ändå att det kan vara ide att testa en fena som sticker grunt, som är deltaformad (eller åt det hållet) med en lång bas. Jag tror man kan göra den väldigt tunn men ändå hållbar, den kommer troligtvis att stalla förhållandevis sent, alltså att den är lättstartad för sin storlek och om man pressar den kommer den att hålla rätt länge. Däremot kommer den braka loss när den gör det, men det gör ju allt i högre hastigheter.
Den kommer också att vara farlig i choppigt vatten eftersom så mycket av arean försvinner när den lyfter ur vattnet. Den är säkert också kass att svänga med.
Men detta är ju förståss bara mina gissningar. -
Hej Karl
Jag har nu följt den här tråden enstund och tycker mig nästan kunna spåra en ovilja hos dig att ta till dig Rasmus ganska utömmande svar.
Vilket är synd. Då det här med judhastigheten är viktigt vid laminära och icke laminära flöden. En fena eller vinge som är konstruerad för laminäraflöden i hastigheter under judets tappar sin lyftkraft om man låter mediet gå längs den i överjudsfart på grund av att flödet inte längre kan vara laminärt deltavingar och dylikt är till för att hantera den här problematiken med farter över judets.
“Varför bromsar lång fenbas? (Jag tror inte att det är så)”
Ska försöka ge en kort motivering. Snabba båtar försöker minska sin våta yta. Lång fenbas ökar den våta ytan.
Testa det här påståendet då du åker tex motorbåt genom att tilta motorn och på så sätt variera den våta ytan. Du kommer märka stor skilnad. (Liten våtyta gör att vatten molekylerna befinner sig i kontakt med brädan underkortare tid vilket leder till en mindre acceleration av dessa.)
Mvh Jonas
-
Jag tycker inte att det är så uttömmande, utan snarare att det bara fokuserar på en enda aspekt utan att se till helhetsbilden. Det kan vara så att det är rätt, men jag tror inte att det är så enkelt att man kan totalsåga iden utan att tex jämföra påverkan av en betydligt minskad frontarea jämfört med en större vattenlängd, eller spinoutkarakteristiken och ett ev minskat behov av yta.
Men jag kan ha fel.Jag vet att vi försöker korta den våta ytan, så även på windsurfingbrädan. Men samtidigt är ju en droppform mer aerodynamisk än en boll, även om den är längre.
Sen eftersom överljud kommer in igen måste jag ställa ett par motfrågor:
* Finns motsvarande fenomen i vatten?
* Hur påverkar massatätheten hos vatten jämfört med luft det fenomenet? -
-Lite dagsaktuellt om bred bas
Den webbsidan som badjanne och jag har kluddat lite i om sjögräsfenor är skapad av en herre som kallar sej för boogie. Han driver ett företag som heter C3. Det företaget säljer en fena som heter venom. En sak som skiljer den ifrån andra fenor är den breda basen. Just nu håller hans teståkare på att testa en ny modell av venom som har ännu bredare bas (nästan så den täcker hela fenhuvudet). Med en sådan 28 vet jag iaf en som redan varit en bra bit över 40..
Jag vet även en riktigt skön filur neråt västervik till som faktist pratar om en fenprototyp som ser ut precis som det CarlR beskriver..
-
Carl R;587111 wrote:Sen eftersom överljud kommer in igen måste jag ställa ett par motfrågor:
* Finns motsvarande fenomen i vatten?
* Hur påverkar massatätheten hos vatten jämfört med luft det fenomenet?Ja, det är möjligt att färdas med överljudsfart i vatten. Jag vet däremot inte om man har visat det praktiskt eftersom vattnets höga täthet och ljudhastighet gör att det krävs galet mycket energi för att göra det. Dessutom gissar jag att ljudbangen som uppstod skulle få mycket otrevliga effekter.
-
tbsurf;587112 wrote:-Lite dagsaktuellt om bred bas
Den webbsidan som badjanne och jag har kluddat lite i om sjögräsfenor är skapad av en herre som kallar sej för boogie. Han driver ett företag som heter C3. Det företaget säljer en fena som heter venom. En sak som skiljer den ifrån andra fenor är den breda basen. Just nu håller hans teståkare på att testa en ny modell av venom som har ännu bredare bas (nästan så den täcker hela fenhuvudet). Med en sådan 28 vet jag iaf en som redan varit en bra bit över 40..
Jag vet även en riktigt skön filur neråt västervik till som faktist pratar om en fenprototyp som ser ut precis som det CarlR beskriver..
Ja det visar bara hur lite man vet när man tror man vet det man vet:)
-
Fantasten;587121 wrote:Ja det visar bara hur lite man vet när man tror man vet det man vet:)
Det finns en känd speedsurfare som heter Chris Lockwood. Han tillverkar och säljer egna speedfenor som lutar ca20-30grader (vet inte exakt). Det jag tänkte på när jag såg dessa fenor var hur otroligt smal fenbas dom har. MickeÖ och Benke här på konfen har köpt sådana så det vore intressant att höra vad dom säger..
Jag tror dock att det med stor säkerhet inte funkar att spinna vidare på denna design när man ska titta på hur en sjögräsfena borde se ut.
Logga in för att svara.
