-
What you see it what you get! -JPs nya marknadsföring av 2008års brädor
-
@Svenne 411204 wrote:
Kevlar (aramidfibrer), … finns inte fiberväv för laminering med enbart aramid eftersom det inte finns något resin som fäster i fibrerna, därför är Kevlarväv alltid gul- och svartrutig – utan den svarta väven (oavsett om det är färgad glasfiber eller kolfiber) så skulle det kort och gott inte sitta kvar.
Technora är betydligt billigare än aramid och används rätt mycket i kläder, som Blåkläders snickarbyxor eller i Haglöfs dyra ryggsäckar.Det finns helkevlarväv också och den kan funka bra för laminering om den är rätt behandlad. Min konstruktionsmässigt bästa bräda någonsin (en Delfs på 5.5 kilo som höll hur länge som helst) var byggd med rätt mycket kevlar, bland annat mellan sw och skummet.
Jag håller annars med om att det är mycket snack på brädtillverkarna när det gäller fiber. Speciellt till 07 när många började minska kolanvändningen och med en dårars envishet hävdade att technora var bättre och att det minsann enbart var av prestandaskäl som de bytte.
-
Sen har jag en känsla av att allt inte hänget på kolet som sagt. Jag slog för länge sen av nosen på min RRD och lämnade den till Per Andersson för lagning. Han blev förvånad över att han bara hittade glas och inget kol i brädan, det var ju en av Anders B:s gamla protosar och i de brädorna lär de inte ha snålat i onödan. Kanske var det bara inte nödvändigt att ha kol i nosen eller så är det inget kol alls i laminatet, jag har ingen aning. Fast brädan är inte överdrivet tung för det, nåt hekto över 6 kilo är rätt ok för en bräda på 110-120 liter.
-
Det som förvånar mig lite nu är att Ulf “CLS” Larsson inte hade någon bra gissning på vad laminatet på min bräda bestod av. Hans kommentar var “det är ser inte ut som kolfiber, det här är någon slags filtliknande material”. Han lagar ändå flest brädor i detta landet.
-
Här kan man läsa en del om de olika materialen: http://www.havel-composites.com/index0.php?newlang=uk#
-
Ola H.;411242 wrote:Det finns helkevlarväv också och den kan funka bra för laminering om den är rätt behandlad. Min konstruktionsmässigt bästa bräda någonsin (en Delfs på 5.5 kilo som höll hur länge som helst) var byggd med rätt mycket kevlar, bland annat mellan sw och skummet.
Jag håller annars med om att det är mycket snack på brädtillverkarna när det gäller fiber. Speciellt till 07 när många började minska kolanvändningen och med en dårars envishet hävdade att technora var bättre och att det minsann enbart var av prestandaskäl som de bytte.
Ja absolut, det finns konstruktions-Kevlar också (bra med lite fingerpekning ibland, tack för den Ola 😉 ). Men även lamineringsaramid har sämre bindningsförmåga till epoxin trots att den är förbehandlad (“sizad”) så det blir oftast sämre egenskaper i alla fall, och man behöver oftast använda epoxi som är väldigt lågviskös. Ju lägre viskositet desto agressivare och riskfylld att arbeta med. Därför använder de flesta (99,99%, typ…) den blandväv som jag nämnde förut där aramiden är mixad med kolfiber, då får man inte fullt ut men mycket av de bra egenskaperna de två fibrerna har samtidigt.
Anders: Det kan mycket väl ha varit aramid av något slag i din bräda, men det ser inte ut som filt. Däremot så påverkas nästan inte fibrerna alls av slipning eftersom fibrerna är extremt nötningståliga, så när ett aramidlaminat slipas ner är det i princip bara epoxin som försvinner och då kan det se lite “luddigt” ut. En del aramidfibrer är dessutom färgade för att tåla UV-ljus bättre, för det är de riktigt kassa på.
-
@Svenne 411392 wrote:
(bra med lite fingerpekning ibland, tack för den Ola 😉 ).
Njae, snarare en lite anmärkning, eller ett tillägg, kanske?
Annars vore det rätt intressant att “räkna fram” en egen bräda. Jag tror (som Svenne) att man klarar sig rätt långt genom att bygga riktigt bra men strunta i de mest exklusiva fibrerna. Fast ett tunnt litet kollager kanske man skall peta in så det ser sådär JP-mässigt exklusivt ut…
-
Annars undrar jag lite om det inte är dags att nån snart försöker sig på att bygga en bräda med kolnanorör i laminatet. De där nanorören är ju totalt oöverträffade vad gäller draghållfasthet kontra vikt.
Sen vill jag ha master i nanorör, segel med osynliga nanorörsförstärkningar…
Planer finns på att bygga en rymdhiss (lite förenklat ett rep man kan klättra ut i rymden på) i kolnanorör, då borde det kunna ge rätt grymma surfbrädor. 🙂
-
Tja, med tanke på alla avhoppade JP jag sett genom åren så kan dom behöva bättra på sin image lite grann men dom tyckte väl det var enklare att sänka konkurrenternas.
På mig får det inte önskad effekt. Jag blir bara irriterad.Med nanorör istället för X-ply i seglen också så kunde man projicera bilder medan man seglade och byta färg och mönster efter behag. Om man därtill kopplar en kamera fram på brädan och projicerar samma bild i seglet skulle riggen bli osynlig från vissa håll, och fönster i seglet helt överflödigt.
Tanken svindlar…
-
Det är väl lika bra att bygga så billigt som möjligt eftersom brädorna verkar gå av oavsett hur man gör dem? Hur ligger det till med spectrafiber? (det är väl ett varumärke?, men jag kommer inte ihåg det andra namnet..) Jag har för mig att det skulle vara lite svårhanterligt, men annars slå både kol och glas vad gäller styvhet och (slag-)styrka?
Här hittade jag ju det bästa med spectra: “Low dielectric constant makes it virtually transparent to radar” – hur många gånger har man inte önskat att brädan var osynlig för radar?
-
@Rasmus_W 411895 wrote:
Annars undrar jag lite om det inte är dags att nån snart försöker sig på att bygga en bräda med kolnanorör i laminatet. De där nanorören är ju totalt oöverträffade vad gäller draghållfasthet kontra vikt.
Sen vill jag ha master i nanorör, segel med osynliga nanorörsförstärkningar…
Planer finns på att bygga en rymdhiss (lite förenklat ett rep man kan klättra ut i rymden på) i kolnanorör, då borde det kunna ge rätt grymma surfbrädor. 🙂
Den höga hållfastheten, relativt vikten, gäller främst enstaka, enkelväggiga, nanorör av kol. Det gör att man tex kan bygga nanometerstora reläer som får bra egenskaper. Kisel är tex också väldigt bra i nanorod form (det går att göra solida stavar men inte rör) men det är knappast någon som skulle vilja ha en mast gjord av kisel. :tongue:
Tyvärr så är friktionen väldigt låg mellan olika kolnanorör (ytan är i princip grafit), och även mot andra material, så när man gör rep så kan man inte alls utnyttja styrkan hos de individuella rören… :frown:
-
@jonatan 412104 wrote:
Det är väl lika bra att bygga så billigt som möjligt eftersom brädorna verkar gå av oavsett hur man gör dem?
Hmm, kan seglaren i fråga spela roll i sammanhanget?
@jonatan 412104 wrote:
Hur ligger det till med spectrafiber? (det är väl ett varumärke?, men jag kommer inte ihåg det andra namnet..)
Jag har inga detaljkunskaper här, men problemt med Spectra (som väl är en polyetenfiber) är väl att det är i princip omöjligt att få något att först till det och då blir det inge vidare i ett laminat.
När man ser de helt sjuka variationerna i vikt mellan brädor från Cobra så är det inte svårt att dra slutsatsen att de antagligen skulle kunna förbättra kvoten vikt/hållbarhet mer om de fick bättre koll på relationen plast/väv om om de börjar gå på dyrare och starkare fibrer.
-
@The_Novice 412119 wrote:
Tyvärr så är friktionen väldigt låg mellan olika kolnanorör (ytan är i princip grafit), och även mot andra material, så när man gör rep så kan man inte alls utnyttja styrkan hos de individuella rören… :frown:
Som jag förstått saken så finns det ett problem med att tekniken idag inte tillåter att man gör längre nanorör än nån millimeter. Det som rymdhissfolket hoppas är att det ska bli möjligt att tillverka närmare tio meter långa nanorör. Då blir friktion och andra parametrar tillräckliga för att man ska kunna tillverka rep i nanorör och då kan man äntligen tillverka ett rep som går från marken och ut förbi omloppsbanehöjd och som håller för sin egen tyngd.
Ett tio meter långt nanorör tycker jag låter som en väldigt bra grej, det borde vara möjligt att använda en sån sak i ett laminat, hur dåligt det än fäster.
-
@Rasmus_W 412183 wrote:
Då blir friktion och andra parametrar tillräckliga för att man ska kunna tillverka rep i nanorör och då kan man äntligen tillverka ett rep som går från marken och ut förbi omloppsbanehöjd och som håller för sin egen tyngd.
Ett tio meter långt nanorör tycker jag låter som en väldigt bra grej, det borde vara möjligt att använda en sån sak i ett laminat, hur dåligt det än fäster.
Haha, äntligen? Konstiga behov som en del går och bär på. Det där är ju bara science fiction… 😀
Grejen är ju den att de olika kolfiber som redan finns, en öppsjö av varianter som verkar definieras av hur de tillverkats, redan är ungefär så bra som det kan bli. Kolfibern har en mindre välordnad atomstruktur vilket ger starkare bindningar i flera dimensioner än bara inom ett plan som för grafit. Kolnanorören är grafitlager som är ihoprullade till koncentriska rör (som en teleskop antenn) vilket ger hög draghållfasthet men de är mjuka i övrigt eftersom lagren glider väldigt lätt mot varandra. Optimalt styrkemässigt skulle istället vara fibrer av diamant (gör man dom bara tillräckligt tunna så är klara dom också att böjas), när kommer det en bräda i diamant-laminat? 😉
-
@The_Novice 412191 wrote:
när kommer det en bräda i diamant-laminat?
Men då kommer ju det se ut som vanlig simpel glasfiber och hela försäljningsargumentet är borta: What you see is what you get! :confused2:
-
@The_Novice 412191 wrote:
Haha, äntligen? Konstiga behov som en del går och bär på. Det där är ju bara science fiction… 😀
Scifi eller inte så skulle det sänka kostnaden och miljöbelastningen radikalt för rymdfarten, och det finns som sagt folk som anser att det snart är verklighet.
Borfiber är också skoj, men bor är ju tyvärr ett sånt där ämne som “mobbas” av kärnsyntesprocesserna i våra stjärnor, så det blir ju dyrt. Varenda stjärna ägnar ju däremot minst några tusen år åt att tillverka kol, vår sol lär göra det i tiotals miljoner år. Alltså är kol ett bra byggmaterial.
Logga in för att svara.