Aquario
Forumsvar skapade
-
Jag tror att alltför snabb uppvärmning efter nedkylning av händer eller fötter kan vara skadligt på något sätt. Vet inte vaför, men när något gör ont brukar det inte vara bra, som t.ex. att gå med iskalla händer rakt in i en bastu eller skölja dem i varmt vatten. Kanske finns här någon läkarutbildad som kan svara på varför det gör så fruktansvärt ont att tina fingrarna för snabbt, och om det är mer skadligt än att tina dem långsamt.
Förfrysning verkar ju komma smygande när man exponerar sig för kyla en längre tid, men är så fokuserad på det man gör att man inte märker av det förrän det kanske är för sent.
Vad jag förespråkar är korta intensiva nedkylningar som bara varar några minuter, tror att detta kan öka cirkulationen i händer och fötter så att de blir mindre sårbara för nedkylning.
-
Konstigt att ingen nappat på konceptet med vinterbad och köldterapi. Trodde att de flesta surfare var lite adrenalinjunkies som tog alla tillfällen i akt att få en extra kick när vinden sviker eller årstiden är fel. Det är ju inte alla som är privilegierade nog att ha en frusen sjö utanför dörren att köra isbräda på.
När man väl kommit så långt att man betraktar kallduschar, barfotalöpning på snö och fotbad on the rocks som ett njutningsmedel. Börjar jakten på köldkickar bli lika intensiv som prognosjakten med SMHI appen.
-
henryk;701086 wrote:Apropå Galenskap 🙂
Minns denna tråd som ju mest handlar om hur vår utrustning tål kyla….
http://www.surfzone.se/forum/showthread.php?t=47026&highlight=sublimeringTack för länken till denna minnesvärda tråd, mycket kul läsning:grin:
-
Håller med kommentarerna om att det är lätt att dra på sig kronisk överkänslighet för nedkylning om man inte är uppmärksam på signalerna.
Kroppens automatiska överlevnadsstrategi verkar vara att offra händer och fötter i första hand. Det är just därför som jag tror det är bra att utsätta sig för snabb och kortvarig nedkylning under kontrollerade former för att få igång cirkulationen i händer och fötter. Dessutom ger det en riktig endorfinkick när man börjar tina upp igen.
Kan man lära kroppen att fungera i lägre temperaturer och förbruka mer energi i vila kan det fungera som en långsiktig strategi för viktkontroll så att man slipper byta bräda på grund av övervikt.
Här är mer inspirationsfilm:
http://youtu.be/madoDvtKEes -
Väger 70 kg och gick från en 130 liters X-Cite Ride till en 93 liters FSW. Målet med mitt brädbyte vara att kunna plana lätt med ett lagom stort segel (< 7m2) och hantera chop eller småvågor när det blåser över 10 ms. Jag är mycket nöjd med bytet och planar vid 7 - 8 m/s med 6.4 m2, har till och med lyckats dra rigg, men är tveksam till om jag någonsin kommer att lära mig gippa på den brädan. Kanske får man komplettera med en lite större bräda att öva balans på i lättare vindar.
-
JP X-Cite ride / Supersport eller Starboard Carve / Futura på 110 – 120 liter är trevliga Freeriders för plattvatten.
Vill man ha snabb planing med minimalt segel och möjlighet att hantera chop och orolig sjö så kan man snegla lite på Freestyle eller FreestyleWave i 100 liters klassen, då får man även en bra anledning att träna vattenstarten.
Det finns en del läsvärda tester på boardseekermag.com:
http://www.boardseekermag.com/windsurfing-equipment-tests/120-litre-freeride-boards-intro-2010-138.html -
Om ni båda väger under 70 kg, skulle jag först rekommendera en mindre bräda 110 – 120 liter. Då borde det gå att plana med 6.0 redan vid 7 m/s, och ett 6.0 m2 segel är betydligt lättare och trevligare att hantera samt har ett större vindregister än ett 7 – 8 m2.
Om man ligger precis på gränsen till planing kan tekniken vara avgörande, själv försöker jag hänga nedåt i selen för att lägga tryck på mastfoten och mindre vikt på fötterna, sedan gäller det att inte skota in för mycket. Att falla av lite kan också hjälpa, en liten kursändring kan vara skillnaden mellan att plöja eller plana.
Den mest lättplanande bräda jag ägt var en JP Freestyle Pro Edition på 100 liter och 6 kg, den kunde en 70+ dra rigg på utan problem.
-
Armhävninar är nog uteslutet för en tid framöver. I våras var jag nästan helt återställd genom sjukgymnastik och tyckte att det var dags att börja med armhävningar, men bara efter några gånger började jag få ont i axeln igen. Däremot fungerade det bra med chins i mattebommen, det knakade och knäppte i båda axlarna men det gjorde inte ont. Att häva sig upp i en stång verkar vara den bästa övningen för att orka segla längre urkrokad.
Nu börjar smärtan gå över och rörligheten komma tillbaka, så med rätt teknik och stor försiktighet kanske man vågar sig ut några gånger till under hösten. Sedan blir det att träna upp förtvinade muskler så att axeln tål lite mer stryk nästa säsong.
Tar gärna emot fler träningstips likt TimoR’s broschyr, speciellt för att förebygga fler supraspinatusrupturer.
-
Jag kommer definitivt att försöka hålla kvar i bommen vid nästa kastfall, och dessutom försöka skota in och vrida runt så att man landar under seglet istället för på seglet och rent reflexmässigt får en extremt överbelastad armhävning mot bommen. Tror att det var vad som hände första gången, då jag skadade axeln men kanske räddade revbenen.
-
Vad kul att intresset för denna tråd blev så stort.
För egen del får jag nog skylla mina klena axlar på att jag aldrig utfört någon form av styrketräning tidigare. Det var först vid 42 års ålder då jag tog upp windsurfingen som jag insåg att det behövdes lite styrka och uthållighet för att orka mer än några minuter när man väl kommit upp på brädan och fått fart. Så det har blivit en del löpträning, lite armhävningar och chins i mattebommen, men aldrig någon träning med vikter.Av min sjukgymnast fick jag en övning där man ligger på sidan och lyfter en hantel med rak arm från höften och upp tills armen är lodrät och sedan tillbaka i en långsam och kontrollerad rörelse. Denna övning gjorde mig nästan helt smärtfri, men då började jag göra vanliga armhävningar igen och vips så var smärta och nattlig värk tillbaka med högre intensitet.
Jag antar att det tar mycket lång tid med skonsam träning för att få upp styrkan så pass att man kan tåla en smäll utan att trilla tillbaka till ruta 1.
-
Var hos läkaren idag och fick en ask Diclofenac 50 mg att ta tre gånger dagligen.
jag är lite av en renlevnadsmänniska när det kommer till smärtstillande piller av olika slag, och tar hellre smärtan eftersom jag är övertygad om att man skall lyssna till sin kropp och att smärtan talar om vilka rörelser som bör undvikas under läkningen.
Men den här gången får man väl testa om smärtlindring hjälper läkningsprocessen.
-
JP X-Cite Ride 120 – 130 liter och en rigg på 6.5 – 7 m2 borde täcka de flesta surfdagar med normalvind i skåne (8 – 12 m/s).
-
Doc;696580 wrote:Kanske en partiell supraspinatusruptur. Snacka med en sjukgymnast. Om besvären inte ger med sig med sjukgymnastik och Ibuprofen eller liknande kan det vara dags att gå till ortopeden…
Tack Doc!
Här blev man tvungen att Googla lite, och begreppet supraspinatusruptur verkar stämma ganska bra på mina besvär. Det blir väl till att beställa röntgen och ultraljud för att reda ut hur allvarligt det är.Under tiden kan man kanske ha högerarmen innanför våtdräkten och öva enarmade vattenstarter.:crazy:
-
Använd Android appen Kahoona Kustväder.
-
Herr Pelegrin;696125 wrote:JP-STROPPAR – Sköna med bra båge. Det ska rätt mycket tryck till för att man ska riskera att fastna med våtskor.
Då är det tur att man har en JP så att man slipper fega ur och stå ovanpå stropparna.
Ikväll blir det åka av. 😀
http://www.smhi.se/vadret/vadret-i-sverige/land/fiveDaysForecast.do?geonameid=2720289&redirect=false
