aspen
Forumsvar skapade
-
Toppen tack.
/A.
-
Tack, låter som en bra idé. De är ju skapligt dyra oxå. Närmare 700 spänn för två Slingshot halv straps, (borde väl egentligen vara halva priset jämfört med normala “helstraps” 😀😇)
-
“Hej.
Är en återfallssurfare som försöker komma igång igen efter många års uppehåll.
Har väl aldrig haft nån högre nivå på min surfing men det här är jag:
Använder selen
Kan plana
Försöker bli bättre på att använda fotstropparna.
Missar nästan varje gipp....Nu till mina frågor/problem:
Var ute igår på Trälhavet och körde lite.
Vinden kom och gick men låg väl mellan 5-10 m/s.
Jag har en gammal Starboard Formula 155 (¡279x85?) och körde med ett Gaastra Phantom 7 8.
Jag kom iväg bra , krokade i selen men två saker hände :
1. Hängseletampen krokade ur hela tiden. Det var lite vågor också vilket jag tycker är svårt.
2. Brädan ville lova upp i vinden hela tiden och vi nåt tillfälle vred den upp snabbt och tvärstannade. Jag försökte gå längre fram på brädan och flyttade även bak hängseletamparna på bommen men det hjälpte inte nåt vidare.. Det kändes som trycket på masthanden ökade och nästan som att masten trycktes ner mot lä istället.Finns det nån av er som har nåt tips?
Annars var det fantastiskt kul och jag fick några härliga repor innan jag flög i🤪”
V.g bräda som lovar upp så är det väl det beprövade sättet att lösa det problemet att helt enkelt flytta mastfoten lite längre fram i skenan. Någon eller några cm kan göra stor skillnad.
-
Nån som har testat Takuma-foils som Decathlon säljer? Verkar prisvärda iaf och finns i flera storlekar. Ser dock ut som att de bara passar dubbla us-boxar (plate box?) då jag inte kan se nån Deep tuttle adapter som tillval.
-
Tack för det.
Förhoppningsvis lyckas jag få med några bilder. Vingen är i nuvarande utförande mkt “rå” utan ngn finish alls men tanken är att den ska pimpas med lite mer slipning och ett eller flera kolfiberlager vad det lider. Skruvarna idag är heller inte försänkta men det ska oxå fixas. Måtten är 106 x 26.5 cm så det är en skapligt stor pjäs. Där skruvarna fäster har jag lagt in en aluförstärkning förutom flera lager extra glasfiber förstås. “Huvan” över fuselage-framänden var det lite pyssel med men det löste sig genom att lägga flera vaxlager på den så den släppte väldigt lätt när glasfiberhuvan hade härdat. Givetvis borrade jag upp hålen i vingen innan huvan gjordes så att vingen var fixerad vid fuselaget precis som jag ville ha det. Borrandet gjordes i en bänkborrmaskin så att det blev exakt vinkelrätt. Clearwater har väldigt bra byggvideos på sin YT-kanal, som var till stor hjälp. Underlättar nog en del om man har erfarenhet av laminering men annars är byggandet tämligen “straight forward”.
-
Hej alla,
Efter dryga 40 år av ws så var det i år dags att ta “fan i våld” och lära sig windfoila. Köpte in en beg Manta-foil i vintras men tyckte framvingen såg lite väl liten ut så efter idogt gogglande för att hitta en större vinge till ett vettgt pris så föll valet på en amerikansk Clearwatervinge på 2300 kcm (www.clearwaterfoils.com). Den här vingen kom levererad i CNC-fräst frigolit och kostade fram till dörren ca 1000 kr inkl frakt och tull. Tanken är sedan att man själv laminerar den och eftersom jag tidigare har byggt en del brädor så fanns en skvätt epoxi och glasfiber hemma. Sagt och gjort, efter många lager med glasfiber och förstärkningar så blev underverket klart till våren och förväntningarna var stora att testa. Under tiden läste jag allt här på konfen om Edra erfarenheter (tack för det) och tips plus mängder av youtubefilmer senare så kände jag mig väldigt preppad och peppad. Tanken var att använda en hemmagjord äldre bräda jag hade liggande om ca 130 liter och 70 bred. men tyckte inte att jag fick den respons jag ville ha när jag pumpade med fötterna och seglet, troligen beroende på för lite volym i aktern. Så efter lite funderande så blev det inköpt en ny SB formulabräda av 2010 års modell från en välkänd svensk firma till ett rimligt pris (under 9000 kr). Nu har jag hunnit köra den med ett gammalt NP 7.2 cambersegel och jag måste säga att det till slut blev väldigt bra. Helt plötsligt får jag betalt för pumpningen och brädan går mkt snällt och långsamt upp på vingen, vilket ger mig tid att justera kroppsvikten så att inte vingen överstegrar eller lägger sig på sidan. Måste säga att det är en helt absurd känsla när brädan lyfter ur vattnet i <4 ms vind och det blir helt tyst. Har väl hittills inte blivit några jättelånga repor men de blir längre för varje gång. Ska nu oxå försöka lära mig att komma i stropparna och våga segla ikrokad i selen. Målet är att pressa nedre vindgränsen så långt det går för att öka antalet dgr på vattnet. Att foila i starka vindar är inte aktuellt (inte just nu iaf) då jag fortfarande tycker det är buskul att ws på “vanligt” sätt med mindre brädor än formula. Hela kalaset har hittills kostat mig knappt 15 000 kr ( beg foil+ större vinge +bräda), vilket jag tycker är rimligt och inte frestar allt för mkt på hushållskassan och äktenskapet. Drömmen är att innan årets slut knäcka koden för hur man gippar med foil utan att tappa farten men det kommer kräva många timmar på vattnet framöver misstänker jag :-). -
Det är dags att köpa ny bräda och jag är i stort behov av köpråd!
Jag windsurfar sällan nu för tiden, men det är fortfarande lika skoj som det alltid har varit. Efter studietid, med boende som har förvaring, bil med takräcke och barn som inte längre är små så blir det tillfälle att öka tillfällena att komma ut på vattnet från … i princip inget till att det faktiskt händer då och då. Och jag vill öka windsurfandet igen.
Nu fyllde jag jämnt och fick ett “presentkort” att skaffa mig en ny bräda, och det är ju synnerligen angenämt! Men vad är det då jag söker?
I mitten av 1990-talet hade jag koll på hela utrustningsmarknaden, och det är den utrustning jag köpte då som jag alltjämt har kvar – den är ju inte värd ett smack i pengar längre, men funkar lika bra nu som då. (F2 Axxis 255 -93, NP MKIV 4.7, NP VX 5.5.)
I Axxis 255 hade de utgått från en slalom-shape och gett den lite wave-orienterade drag. För mig var det perfekt för att stöka runt i skånska vatten och inte ha en stor kloss som vinden tog tag i på vågkammarna. Planar gör man, höjd tar man, men den är lite skuttig och nervös vilket i choppigt skånskt vatten t.ex. blir lite visset på gippen där “liten tuva ofta stjälper stort lass”.
2007 hyrde jag grejer i Hurghada, en utmärkt Mistral-bräda av vad som då var årets modell med tillhörande segel vars fabrikat jag inte minns, men det var bra grejer. Jag tyckte dock inte att “det hade hänt något” på utrustningsfronten om jag jämförde med de då drygt 10 år äldre grejerna jag hade.
I januari i år fick jag tillfälle att windsurfa på Boa Vista, Kap Verde. Grejerna var årets modell och jag hade en Tabou Rocket+ 123 med ett GA Sails Hybrid 19 (tror jag det var) 7.2, vilket jag upplever som absolut utmärkt utrustning. Nu var det förvisso väldigt byig vind, men det har man ju upplevt gott om hemma i Sverige också, men jag tyckte att den där brädan var en jämrans kossa att få upp i planing. Och minsta vindhål så var all fart väck. Att ha bakstroppen så där långt ut mot kanten (den var fäst i ytterläget) tyckte jag inte om heller.
Jag gillar att köra i de vindstyrkor där man väljer segel i storleksintervallet c:a 4.5–6.0. Nu för tiden blir det, av geografiska skäl (=minimera transport, maximera tid på vattnet), i princip bara synnerligen trevliga Habo Ljung och dess choppiga plattvatten och inte mer vågor vilket jag gärna hade cruisat runt i (när jag köpte nuvarande brädan körde jag, av dåvarande geografiska skäl, uteslutande i Skanör-Falsterbo). Absolut centralt för mig är att brädan ska plana lätt, jag tycker att det är så irriterande när man ska behöva hålla på och vika sig dubbel och pumpa slut på all ork hela tiden. Sen får brädan inte vara någon stor otymplig finlandsfärja, utan jag vill att det ska vara nätt och agilt. Hopp och skutt ska vara helt naturligt, men jag kommer aldrig att våga mig på avancerade trick som loopar och sådant, det är bara att inse att jag aldrig blir så cool: Jag är en fritidsseglare som njuter av att kunna bomba på med bra ös genom vindhål och byar, försöka ta mer höjd än de andra på vattnet och känna illa dold förtjusning när det går, och känna glädjen i att vara ute på vattnet helt enkelt.
Jag väger c:a 75 kg, 10 kg mer nu för tiden än jag gjorde i mitten av 1990-talet, så de 82 l Axxis 255:an erbjuder innebär ju mer sjunk nu än den gjorde då. Sen sitter ju volymen annorlunda i de nya brädorna, så det gör ju sin skillnad också, kan jag tänka. Men jag borde kanske hamna på något i 90–100-litershäraden, tänker jag? Är det något som typ F2 Rodeo eller Fanatic Skate jag bör kika efter? Eller är jag helt fel ute?
Jag gissar att det är begagnat eller fjolårsmodell som är mest aktuellt för mig; sprillans nytt är inte ekonomiskt försvarbart för mitt användarfall, tänker jag.
Input på detta mottages tacksamt!
Intressant fråga. Jag är lite i samma läge men från andra hållet så att säga då jag vill gå från en lite större bräda 112 l till ca 100 ( seglar på mälaren och vill ha lite reservvolym om vinden dör) väger 82 kg. Är lite förvånad att den Rocketbräda du hyrde inte gick bättre. Den borde kunna gå igenom vindhål utan problem. Kan det vara att du hade för liten fena? Spontant verkar det så då du tyckte det var obekvämt att segla med strapsen i ytterläge. En större fena behöver ju strpsen i ytterläge för att det ska funka. Med 123 l å 7.2 segel skulle jag i alla fall utan prut lägga på en 40+ fena. Alltnog, det jag går å grunnar på är om jag ska välja en klassisk lite längre och smalare bräda eller gå mot de lite kortare och fetare freeride-brädorna. Just Tabou har ju tex sin 3S i två olika varianter, en Classic som ska vara lite mer förlåtande och lättare att kontrollera och en kortare men fetare som ska vara lite mer agil och lättstyrd. Får se vad det blir för variant till slut men 100+ liter tror jag kommer passa mig bra för att köra 5.0-7.0 segel.
-
Såg att Dr Masse ref till 335 med “all the bells and whistles”. Jag kommer fortfarande ihåg artikeln i Surf där de med tysk nogrannhet disikerade vad som hade gått snett mellan prototyp och serietillverkning vg Sailboards 335 som var en katastrof då den planade extremt sent. Minns hur de tyngde ned prototypen med en 10 kg’s kedja liggande utefter brädan och den planade ändå upp mkt snabbare än seriebrädan. Till slut kokade det ned till att de hade ändrat scooplinjen i produktionen och därmed helt tog död på planingsegenskaperna. Så kan det gå. Ett annat epic failure var Klepper som gick från storsäljande till konkurs på en säsong därför att de gjorde skalet på brädan för tunt och fick en enorm mängd reklamationer som till slut dödade hela bolaget.
Har windsurfat sedan sent 70-tal och har sett en del både bra och dåligt. Minns bla. stingpinnen med flagga som skulle visa om brädan var kapsejsad för övriga båtlivet. Även fotbollsfenan har man testat en säsong.
Sämsta köpet/största besvikelsen var ändå den bom från välrenommerade Windsurfing Hawai jag köpte senare hälften av 80-talet å som höll knappt en säsong då främre beslaget i princip disintegrerades. Förutom allmänt dålig kvalite där framme så funkade låsningarna för förlängningen uselt så allting liksom fjädrade flera centimeter.
Kul tråd annars. Kommer säkert på fler saker vad det lider. -
Min erfarenhet av Liquisole är att hålet blir lagat och håller men att det spricker runt om lagningen för att fogen är för styv. Bättre är det svarta neoprenlim som finns på dykbutiker. Aquata hette den smörja jag köpte på dykbutiken i Uppsala. Kan rekommenderas
-
“Klas i sjön” dvs Claes Olsson har en tråd som är till för typ trasiga element , brödrostar och sånt. Fungerar mkt bra. Ta den tjockare typen för den tunna går lätta av, inte så kul när man har kommit halvvägs i blocket.
-
I min lilla värld av shaping så ger en rund rockerlinje en lättsvängd bräda men inte lika snabb att få upp i planing som en rakare linje. En rakare linje ger snabbare planing men generellt trögare i manövrer. (detta gäller alltså om du jämför två brädor med i övrigt lika mått).En rak rocker ger oxå en definierad fartpotential då det är svårare att minska den våta ytan på en sådan bräda än en med mer böj i linjen. Web-tidningen “blå rummet” hade bra artiklar skrivna av S-17 (Mathia Holmberg) i detta ämne om det går att hitta den på nätet.
-
Titta in på http://www.the-daily-dose.com/
Gå sen in under “moves” och sen “halse” , (som är tyska för gipp) så ligger det olika videosnuttar som du kan kolla in. Texten är fstås på tyska men det kan man stå ut med. -
Jag kör ett Sailworks Bravo 7.0 från 97 och det är absolut ett av mina favorit segel. 3 minicambers i en mycket smal maststrumpa gör att det är en bra kompromiss mellan stabilitet och hanterbarhet. “Tyvärr” så slutade Sailworks med cambers i och med sitt nya freeride segel, Retro, som är en direkt kopia av Bravo men utan cambers. Retro har fått bra kritik i alla tester men jag har själv ingen erfarenhet av det.Summasumarum: bra segel i bra kvalitet!
-
Bra ide, jag är gärna med!!
Själv har jag en gammal Rainbow bräda 390 från annu dazumal som väger ca 25 kg.Den var hot på sin tid för den hade fot-stroppar. Gammal rigg och sånt ligger väl oxå i något hörn och möglar. Skulle vara kul och se om man kan skrapa ihop ett gäng retro-brädor vid något tillfälle. -
Wow, vilka bilder, har du fler?
(nostalgi kan man aldrig få för mycket av)
Feeeet coola som man säger.
