dr-masse
Forumsvar skapade
-
Javisst, har jag påstått något annat?
Momsen i Tyskland är 16%, i Sverige 25%. Jag tycker det är skillnad. Men det är visst fel.
Från Skatteverket (som jag dumt nog trodde hade koll på sånt här, men du har rättat mig):
“För privatpersoner är EG en enda stor marknad. Man betalar moms i det land där säljaren finns. Det här kallas ursprungsprincipen. Du som konsument kan välja att åka till Grekland eller Tyskland och köpa din nya TV, och köra hem med den i bilen, likaväl som du kan åka och köpa den i Alingsås. Skillnaden är att i Sverige betalar du 25% moms, i Grekland 18% och i Tyskland 16% moms.”
Att du skall importera själv är ju helbra. Kan du överleva med 20% i påslag är jag den förste att gratulera. Att sälja för 25000:- och tjäna 12000:- är ett påslag på 92% och inget annat. Mitt samvete skulle först och främst bygga på egen överlevnad, kunna bedriva seriös verksamhet och framförallt nöjda kunder. Sedan kan man ju kolla om marginalerna är rimliga.
Nåja, inga fler inlägg från mig i det här ämnet, jag har sagt mitt och tolkningen är ju fri. Du har bestämt för hur världen ser ut, och jag ville bara bredda ditt perspektiv något. Verkar överflödigt.
Surfa På!
-
Slagits mot väderkvarnar länge? 😉
Alltså, jag är ju ingen expert, men vet av olika anledningar en del om hur resan för snabbrörliga konsumentvaror (sportartiklar, kläder, mat) ser ut. Mitt exempel är, just det, ett exempel. Finns säkert en hel del att argumentera kring, kanske även felaktiga uppskattningar, men jag törs hävda att det funkar som exempel för hur en sportartikels prisresa från Asien till Sverige ser ut. Lägg dock gärna märke till att jag i frakten inkluderat lite mer än bara frakt.
Ditt sätt att uttrycka dig är ju ganska magstarkt. “Jag håller inte med om att handlaren behöver stjäla dig på 50%”. Alltså, rätta mig om jag har fel, men du jämför en butiksägare som gör påslag på sina varor för att täcka löner, hyra, skatter, lagerkostnader, administration, svinn, utförsäljnignar och transporter med en tjuv? Inte illa.
Ja, byggbranschen har säkerligen ett lägre påslag en vad exempelvis en sporthandlare, modebutik eller matvaruaffär har. Olika branscher med olika förutsättningar. Sett många reor i byggbranschen på sistone?
Dessutom skiljer sig naturligtvis påslagen från artikel till artikel. Varor som kostar mer i inköp och håller pris bättre kan man ha lägre marginal på och istället räkna på hur mycket man måste tjäna i pengar per artikel istället. Det är ju viss skillnad på vindsurfingsegel och kökskranar. Tar vi vindsurfingbranschen som exempel (det var väl det vi pratatde om, eh) så kan man exempelvis välja att ha lägre marginal på brädor än på de kläder man säljer i butik.
Att man kan köpa varan mycket billigare utomlands är väl ingen supernyhet. Börja med att jämföra svensk moms med utländsk. Håll vårt löneläge samt kostnadsläge i bakhuvudet. Jämför marknadens storlek i Sverige med utomlands.
Jag har aldrig hävdat att “de inte tjänar pengar”. Det är klart de gör. Annars skulle de ju lägga ner, stänga och syssla med något annat. Det jag försöker, med viss ansträngning, säga är att få personer tjänar storkovan på att ha vindsurfing som sitt levebröd. Det är inte många som kan leva på vindsurfing i Sverige, de flesta har inkomster på annat håll. Och de som tjänar lite mer på att sälja vindsurfprylar kanske, hemska tanke!, förtjänar att göra det?
Att lönen för en arbetare i Kina är mycket låg är väl ingen jättenyhet, precis. Jag tror dock att de som arbetar på hyggligt seriösa sportartikeltillverkande företag, sådana som syr vindsurfingsegel, tjänar något bättre.
Men att gå från det till att säga att “tillverkningskostnaden är 16 kr” är, i mina ögon, att dra rejält långtgående slutsatser. Så det är bara den enskilde arbetarens timlön som är att räkna som tillverkningskostnad? Vakna. Sett en produktionskalkyl på sistone? Lite mer komplex än så.
“Det där med utvecklingskostnaderna är inte heller så höga om man slår ut det på tusentals segel”. Är du medveten om hur få märken det är som säljer mer än 10-20000 segel per år? Räkna gärna antalet olika segelmodeller som varje tillverkare har. Betänk också att man tillverkar minst ett par olika förserier av varje segelmodell. Håll dessutom marknadsföringskostnaderna i bakhuvudet (broschyrer, webbar, reklambyrå, annonser, säljmaterial, handböcker, logotyper, dekaler etc.) Det är väldigt sällan som saker och ting är så enkla som de ser ut. Vore det asenkelt så skulle ju du och jag starta vindsurfshop imorrn, tjäna fett och inte larva oss här på konfen utan vara på Maui och rippa järnet, eller hur?
Så, om du skall fortsätta att framföra argument som dina så ser i alla fall jag gärna att du backar upp de med lite vassare tänk. Den här diskussionen, som ju i grund och botten är rätt intressant, blir ju så mycket bättre då.
Slutligen är ju själva grundfrågan inte helt enkel. Även jag skulle vilja att arbetare i Kina tjänade bättre och hade rimligare arbetsvillkor än vad de i många fall har. Vad gör vi åt det? Jo, mer pengar måste hamna hos tillverkaren och därmed arbetarna. Det kommer att kapas i alla led, för det som styr är ju betalningsförmågan i slutledet, alltså vi som handlar grejorna till sist. Och runt 4-5 000:- verkar ju vara någon slags nivå som just surfsegel ligger på. Om nivån ligger där så törs jag hävda att det är snudd på omöjligt att ha den här sortens tillverkning i västvärlden. Vilket ju är grymt trist, jag hade gärna haft en tillverkare av vindsurfsegel i närheten. Varför tror du att så få svenska segelmakerier ens bemödar sig med att reparera vindsurfingsegel? Jo, därför att även för ganska enkla reparationer så blir kostnaderna här (svenska löner och villkor, minns du?) såpass höga att det knappt lönar sig. Vem vill laga ett surfsegel som är värt 3000:- för 2500:-?
Även länder som Kina måste ju börja någonstans, ett hyggligt grundläggande skäl till att lönerna i Kina är dramatiskt mycket lägre än i västvärlden är ju en fullständigt annorlunda tillgång på arbetskraft och levnadskostnader. Tror du att en Skogaholmslimpa kostar 15:- i Kina?
Men det finns ju ett rätt lustig motsägelse i ditt resonemang där du verkar lätt irriterad över att priset för ett surfsegel i butik i Sverige är så högt när tillverkningskostnaden är så låg. Och det är väl helt OK. Men samtidigt som du är beredd att se till att hon som syr seglet i Kina får bättre villkor och högre timpeng (vem vill inte det?) så verkar du inte tycka att den som säljer samma segel i butik i Sverige skall få vettigt betalt för sin insats utifrån de villkor som gäller här. Tjena.
Det ÄR jobbigt det här med globalisering, det har ju så många sidor. Villkoren för många kan förbättras, men samtidigt är det många som utnyttjas. Inte lätt. Men ett av få sätt som du och jag kan påverka direkt är med våra plånböcker. Och vill vi betala max 4000:- för ett vindsurfingsegel här i Sverige (vilket du dessutom jämställer med stöld, 1500:- är väl din nivå… 😉 så får vi nog acceptera att hon som syr seglet inte tjänar fett på det hela. Men vi borde kanske engagera oss i frågan mer än vad vi gör i dagens konsumtionssamhälle där vi beklagar oss över att jobben försvinner här bara för att trösta oss med ett klipp på den där nya dammsugaren från Electrolux made in Mexico iställer för från Västervik (den var ju för dyr då).
Om sådant här är viktigt för dig, ta reda på så mycket som möjligt om vilka villkor det märke du är intresserad av har för de som syr seglen. Ezzy är exempel på ett märke som är öppna med vad som gäller, Barry Spanier på Gaastra har skrivit en del och det har debatterats om hur Neil Pryde funkar på området (kolla deras forum).
Sen är det väl upp till dig att köpa segel från det märke som du tycker beter sig bäst. Agerar du annorlunda är du lika skenhelig som alla oss andra. Eller realistisk, välj själv.
Till sist tycker jag faktiskt att du skall sluta likna de som säljer surfprylar i Sverige vid brottslingar med begrepp som Stöld! och “stjäla”. Det ligger långt från verkligheten och är helt onödigt. Vi pratar ju inte några Skandiaoptioner eller grova bankrånare här, precis.
Surfa På!
-
Räknar kanske felaktigt in mig själv i “ni” här, men – löjlig är jag mest hela tiden, herrejösses, hur skulle jag annars våga skriva här? 😉
Allvarligt talat, det är ju inte vi som påstår detta, utan Oscar hänvisar bl a till en artikel från en i vindsurfingvärlden rimligt insatt person (Peter Hart) som var kul att lägga till sitt referensbibliotek för intressanta iaktagelser i sporten.
Det kan ju faktiskt förhålla sig så att ibland är fysiken såpass svår att applicera på det verkliga utfallet att man då och då får acceptera resultaten (som kanske är förvånansvärt positiva) och återgå till skrivbordet för att räkna lite till. Om detta sedan beror på okunniga (öh, korkade och lata… 🙂 designers, verkliga fakta eller krångliga modeller har jag ingen aning om. Det är nog lite av varje.
Vill man bedriva framgångsrik forskning så är ju självklart fysiken kung.
Men jag tror att en schnubbe som Jaques Deboichet (framgånsrik fenkille, framförallt Formula) inte räknar sådär enormt mycket på sina fenor, utan snare håller koll på data (profil, outline, yta, djup, material) och därefter låter teamseglare avgöra om det funkar eller ej. Amatörmässigt? Kanske. Men få vindsurfingföretag kan nog bedriva “fysikbaserad” utveckling på ett seriöst (läs: ganska kostsamt) sätt. Men många har nog ambitionen, Barry Spanier verkar ju vara väl insatt i strömningslära och de senaste rönen. Svårigheten verkar ligga i att etablera en utvecklingsmodell som klarar av att hantera allt – fysik, forskningsrön, verklighet, nya material och “vad marknaden vill ha”.
Att vindsurfare inte är särskilt bevandrade inom strömningslära är ju inte minst jag ett redigt vandrade bevis för. Jag menar, hur många människor har KOLL på strömningslära? Det är ju därför inlägg som dina är extra intressanta att läsa och försöka applicera på sina synnerligen elementära och ofta (aj, aj) direkt felaktiga tankar kring ämnet. Hoppas du fortsätter skriva här i frågor av det här slaget!
Strömma På!
-
Hur f-n kan ett segel kosta 4000 spänn?
OK, here it goes (eller va vi nu skall säga, hä går åket):
Materialkostnad + tillverkning 2-600:-. Vi låter “vårt” segel kosta 400:- i ett klämmigt exempel (film, 100:-, lattor+detaljer 200:-, tillverkning 100:-). Detta då jag utgår från att volymen på segel är betydligt lägre än för cyklar samt att tillverkningsprocessen är något mindre industrialiserad.
Pålägg för marknadsföringskostnader, utveckling samt marginal för leverantör för att täcka egna löner + administration + skatter (Neil Pryde, Gaastra, Simmer, Severne eller vad de nu heter): 400:-. Här är det nog framförallt utvecklingen som kostar, framförallt för de märken som vill ligga i frontlinjen. Att vara först med det senaste är inte gratis och kräver snabbhet, framförallt på dagens snabbrörliga globala marknad där kopior uppstår nästan direkt. De märken som är dyrast är ju faktiskt nästan alltid de med egna designers och teamseglare, och det är ju inte gratis.
Seglet är nu uppe i 800:- och har ej lämnat fabrik.
Frakt + tull (inklusive lagerkostnader samt ev. kapitalbindning) till generalagent i Europa: 400:-
Seglet är nu uppe i 1200:-.
Påslag från generalagent till butik (återigen för att täcka löner, lokalhyra, marknadsföringskostnader, skatter): 1000:- (lite för enkelhets skull, varierar nog ganska mycket).
Seglet är nu uppe i 2200:- vilket är butikens inköpspris. Det innebär att seglet slutpris hamnar på mellan 3500:- och 4500:- kronor beroende på vilka kostnader butiken har. Utan snittpåslag på typ 50% för ordinarie utpris i butik (före rea och utförsäljning) överlever INGEN butik på sikt (som betalar vettiga löner, är långsiktiga och inte fuskar med skatter och annat). Inte ens IKEA med sina enorma volymer och mycket hög kontroll på sin leveranskedja ligger särskilt mycket under den här sortens påslag. En vanlig livsmedelsbutik lägger på rejält mycket mer på vissa varor, exempelvis frukt och grönt. För att inte börja tala om märkeskläder… 🙂
Och kom ihåg. För ett segel som du betalar 4000:- för så är 1000:- skatt (moms). Med tanke på den höga svenska momsen skulle jag vilja säga att vindsurfingprylar i Sverige är klart konkurrenskraftigt prissatta jämfört med andra europeiska länder.
Kom ihåg att alla i ledet dessutom tar vissa risker (konjunktur, räntor, valutarisker samt, inte minst, produktionsfel) som man måste ha lite marginal för. Annars kan man ju exempelvis inte ge några garantier. Utan en stark balansräkning funkar ju inte garantier. “Hej, mitt segel pajjade, men visst gäller garantin?”. “Ja, garantin gäller, men tillverkaren är i konkurs, så det blir ingen ersättning” är ju ett rätt trist svar.
Tycker du att 4000:- för ett nytt vindsurfingsegel i butik är dyrt? Ja, det är mycket pengar. Men att utgå från att det kostar några hundralappar att tillverka är tyvärr ganska naivt. Material- och tillverkningskostnad är för de allra, allra flesta konsumentprodukter en mycket liten del av den faktiska kostnaden. 10% är väl ganska rimligt att räkna på, stämmer hyggligt i mitt exempel. Tycker du fortfarande att 4000:- är dyrt? Köp begagnat, eller ett nytt segel från förra eller förrförra säsongen. SÅ stor är inte skillnaden och du får fina grejor. Vill man absolut ha det senaste, så kostar det extra. Ingen nyhet precis, eller hur?
Nu har ju jag inte SÅ j-a bra koll på surfprylsbranschen, men utgår man från nyckeltal för detaljhandel och retailers i övrigt så vågar jag nästan påstå att ovanstående är hyggligt generellt för de flesta sportartiklar, i alla fall.
Marginalerna på vindsurfingprylar är, enligt min erfarenhet, klart modesta jämfört med många, många andra branscher. Dessutom så har vi faktiskt hygglig konkurrens runt surfprylar idag i Sverige (några butiker, några webbshoppar, möjlighet att köpa från exempelvis Tyskland), så marknaden är rimligt vettig. Du skall vara glad att du inte vill köpa asfalt, där finns det en (1) leverantör av bindemedel i Sverige.
Vill du oxå köpa ett segel för 2200:-? Enkelt, kontakta ett märke utan agentur i Sverige. Den lilla, lilla haken är att du nog måste beställa hyggliga volymer och vara beredd att jobba för att etablera märket i Sverige…
Hur kan exempelvis Gun ha lägre priser? Ja, skillnaden ligger ju väldigt nära den marginal som generalagenten måste ta ut för att överleva. Gun försöker undvika ett fördyrande led, samma som postorderfirmor gjort i årtionden. Varför har vi då generalagenter? Ofta krävs det för att ett märke skall överleva långsiktigt, för att hantera garantifrågor, hantera marknadsföring och sist, men inte minst, göra rätt inköp för den marknad där de verkar.
Själv köper jag i butik eftersom jag gillar att se grejerna före köp och ha någon att prata med före och efter köp samt om det blir strul. Nu är ju jag inte helt neutral (att jag bl a skriver i Skidsports katalog är väl ingen jättehemlighet), men ibland bara tröttnar jag lite på idén om att våra surfhandlare drar in storkovan på segel som kostar trehundra att tillverka i Kina. Det är inte riktigt så…
Och OM en surfprylskrängare i Sverige gör ett kanonjobb, har nöjda kunder och säljer heta prylar, är det fel att tjäna på det? Tycker inte jag. Och tills sist är det DU och JAG som bestämmer hur det blir. Tycker vi att det är för dyrt, så köper vi helt enkelt inte. Svårare än så är det inte.
Tro mig, vindsurfingbranschen (inte bara i Sverige) består bra mycket mer av entusiaster än smarta affärsmän som tjänar storkovan på att lura godtrogna kunder…
Surfa På!
-
Jag tror att typ Skate 112 (eller andra liknande skapelser) är kalas om man väger som dig om vill ha en första fristajlplanka att åka på.
Jag körde en del på föregångaren och gillade den. En kompis i din viktklass har kört på Skate 112, klart nöjd var han. (han bytte till 112 ltd, den skulle jag vilja ha)
Surfa På!
-
Twist var “freestylemodellen” av Crossover. Väldigt lika segel (jag har haft båda), crossover lite mer förstärkt och något annan twist (lustigt nog).
“Årets” Twist är helt enkelt Crossover i de större storlekarna, man har ju dessutom börjat med Compact som freestyle/freewave segel.
Twist blev därför lite överflödigt i år, man valde att köra på namnen Crossover och Compact istället. Själv gillade jag mitt Twist 6.7 väldigt mycket, bara för att namnet är borta så är ju inte seglen kassa för det… 😉
Hoppas detta gav någe info.
Surfa På!
-
Ja, just det ja. Den artikeln har jag oxå läst. Om hur ledande designers av windsurfprylar i många fall tvingats förkasta vetenskapliga modeller som beräkningsunderlag eftersom det sällan var det som fungerade i verkligheten. Nåt om att det är så många variabler inblandade i vindsurfing (vind, vågor, teknik, hur riggen fungerar, bräddesign, fentyp, typ av segling) att det var väldigt svårt att utgå från “dokumenterat” framgångsrika designer på exempelvis fenprofiler från andra sammanhang, exempvelvis flyg.
Var det inte något sådant den handlade om? Ett hyggligt nytt nummer av typ engelska Windsurfing?
Det var rätt intressant läsning, faktiskt.
Surfa På!
-
Se där, en anledning till att vara i Varberg den 15 maj för sann hårdvindssegling… 🙂
Skall genast kolla möjligheterna.
Surfa På!
-
Jo, jag tror att du slog huvudet på fenskruven där. JP fenan var rätt styv, vilket jag tror bidrog till att den släppte i sväng. Minsta studs/luft i fel ögonblick och släppet kom direkt.
Åhh, nu är jag så inåthelvete seglingssugen. Illa.
Surfa På!
-
Jo, jag vet om det där med 4.2… Men om jag köper 4.2 så blir nästa 4.7. Och blir nästa 4.7 så blir det därpå 5.3, för att sedan bli 6.0, vilket ju är väl nära den 6.6a jag spanat in…
Jag vill ha 4.0 – 4.5 – 5.0 – 5.7 – 6.6. Passar brädor, plånbok och förhållanden bäst, helt enkelt. 4.0 är mest för Guincho (ja, vad fasen, jag grinar ju inte om den blir utblåst i Sverige, men realisten i mig säger “knappast grabben”). Och där vill jag ogärna ha en “kompromiss” med 400 mast. Det hela slutar nog med att det blir 6.6, 5.7, 5.0 och 4.5 i år. 4.0 får vänta, helt enkelt. Och har jag inte råd/lust till 370 så blir det 4.2. JA! Vi har löst det! Nu blev den här dagen mycket, mycket bättre! Åhh, denna segelgarderobsångest som äntligen kan vädras ut!
Och två master för 4.0 – 5.9 är ju helt OK.
Näe, jag tror inte heller att Voodoo 3.0 är någon höjdare på fyrmeters mast. Men fyrnollan funkar nog fint…
Men det som stör mig lite är att man onekligen behöver hitta rätt och tänka till rätt bra för att få kombinationen fem segel – två master att fungera väl. Tillverkarna öser ju inte precis fram alternativ… 😉
Förresten, en helt annan, eller kanske närliggande fråga, vad röstar ni för:
6.6, 5.7, 5.0 och 4.2
eller
6.6, 5.7, 5.0, 4.5 och 4.0
Om den övre linjen anses fungera så blir det den. Det som känns underligt är att ha ett större gap mellan 5.0 och 4.2 än mellan 5.0 och 5.7, men va fan? Att ha i åtanke – nästa år blir det Guincho. Skall jag då ha med mig 5.7, 5.0 och 4.2 eller 5.0, 4.5 och 4.0? Mer än tre segel/två master undviks väldigt, väldigt, väldigt (underförstått = inget alternativ) gärna i bagaget.
Surfa På!
-
Japp, jag tycker oxå att det har att göra mer med brädan än fenan. Skate 100 var ju ganska mycket enklare att göra 360 med än JP Freestyle 115, till exempel.
Däremot håller jag inte riktigt med om att trycka ut fenan till spinout. Jag tycker att det var själva problemet, att när jag en bit in i 360 försökte lägga ner brädan mer ordentligt med en mer “freemove” orienterad fena så fick jag just spinout = ingen 360. Den kortare fenan var lättare att svänga och krävde inte samma “tryck” för att få runt = ingen spin-out = lyckad 360.
Detta var dock främst ett problem med min JP 115, som var ganska rak i häcken. Skate 100 hade nog ordnat 360 fint, även med JP 30 fenan. Överhuvudtaget upplevde jag mindre spin-out problem med Skate 100 i svängmanvövrar än med JPn.
Surfa På!
-
Ola kommer ju som alltid med fin-fina råd på mastfronten. På sätt och vis, utan att på något sätt racka ner på ämnet och övriga inlägg, så tycker jag att den här tråden samtidigt pekar på lite av vindsurfingprylarnas eget “wahnsinn” – tre master till fyra segel.
Alltså, inte tre master för att man vill ha tre master (vilket ju är förståeligt om man har råd och vill kunna ha flera segel riggade), utan tre master för att det krävs.
Själv tycker jag att det fasiken borde räcka med max två master för alla mina segel mellan fyrnoll och sexhalv. Vilka längder det sedan blir är ju sekundärt.
Det finns ju några tillverkare (bl a North) där fyra meter mast funkar för 3.0 – 5.3 (voodoo), tycker det borde uppmärksammas mer!
Jag skulle egentligen vilja ha 6.6 – 5.7 – 5.0 – 4.5 – 4.0, men det går bort eftersom det innebär 3 master, vilket jag inte har råd med (6.6 som jag tänker skaffa funkar med 430, mycket tungt skäl till att välja det seglet). Med en mer “traditionell” sexhalva skulle det krävas fyra master (460, 430, 400, 370) för fem segel. Det är ganska bisarrt, tycker jag. Jag kan ju täcka samma linje med en bom, snudd på.
Så – fyrnoll får vänta eftersom det kräver 370 mast.
Ville bara skriva av mig lite “mastfrustration”…
Surfa På!
-
jaha, hade skrivit ett långt inlägg men det var tydligen såpass värdelöst att det automatisk raderades av konfens “spamfilter”… 🙂 (användarfel? jag? nejdå)
Summa – jag har testat lite olika och håller i stort sett med Ola P. Fast en freestyle-fena bidrar, enlig min erfarenhet, ganska mycket till bra “sväng” vid exemepelvis 360s. Tycker det är lättare att få till svängmanövrar med MFC Stylemaster L än med 30 freemove-fena, tex.
Hoppmanövrar kan ju egentligen inte en freestaljanalfabet som jag uttala mig om, men det är ju lättare att få upp fenan ur vattnet, helt klart. När jag laddar för vulkaner, vilket alltid slutar i “gejsrar” (små vulkaner som slutar med att man blir blöt… 🙂 så hjälper ju en kort freestylefena till en del. Brädan blir ju livligare, dessutom, vilket är kul.
Nackdelar är lite sämre höjd och planing, men det kompenserar man förvånansvärt lätt. En fördel är att freestylefenor, vad jag märkt, fixar rejält med vind.
Surfa På!
-
Även jag, nollkollskungen, har följt denna tråd med intresse.
Henrik, vad menar du med att “Jag tror faktiskt varken outline eller profil behöver ändras pga av fart/vindförhållanden. Däremot storlek. Outline och profil ändras främst för att göra fenan mer eller mindre manövervänlig.”?
Har läst dina inlägg med extra intresse i den här tråden, därför undrar jag. Varför tillverkar man då fenor i såpass olika profiler och outline som man faktiskt gör? Är det enbart ur ett manöverperspektiv, menar du? Du talar längre ner om att du inte ser större anledningar till att frångå ellips-formen. Menar du strikt ur ett fart-perspektiv då?
Att det är brädans bredd som genererar lyft mer än något annat känns för övrig rätt självklart, eller hur?
Intresserad av fortsatta tankar!
Fena På!
-
Åsså svarar jag som inte ens seglar formula…
Men jag har tittat en hel del på formula-grejor och har lite planer på att tävla i typ mellansvenska och ett par andra tillställningar så småningom. Så jag har ställt en del frågor i ämnet till folk som kan (tävlar).
Och om jag skulle köra formula i år så skulle jag tveklöst skaffa fjolårsgrejor. Man får ju otroligt mycket mer för pengarna, helt enkelt. Av de tävlingar/träningar jag sett så har inte “årets grejor” haft någon tokavgörande roll, utan det är bästa seglaren med bäst koll på trimmet som avgör.
Första året handlar nog ändå rätt mycket om att “lära” sig formula, då tror i alla fall inte jag att de senaste grejorna spelar så där överdrivet stor roll (om man nu inte råkar ha en säck dollar över och tycker att kartongnytt senaste värsting är fest!).
Lycka till å Surfa På!
