dr-masse
Forumsvar skapade
-
Gissningen på 6-7 sekundmeter är nog inte fel ute.
Faktorer som påverkar är dock var du seglar och din teknik. Platt vatten med jämn vind gör det klart enklare, och med god teknik “kapar” du nog nära två sekundmeter för att komma igång (typ planing i 6 sekundmeter istället för 8). Vilket segel du har påverkar naturligtvis oxå, är det en ren räjsrigg så går du igång lite senare, är det ett freeridesegel med bra drag så hjälper det dig att gå igång tidigt. En fena som klarar lite mer tryck i lättare vindar är oxå bra att ha om man vill plana tidigt, särskilt om man som dig väger lite mer. Än mig i alla fall.
Surfa På!
-
Själv börjar jag bli (är) smått galen på alla dessa mastlängder.
Egentligen är det ju vansinnigt att du för tre segel skall behöva tre master?!? Och så undrar surfindustrin varför folk tycker det är en krånglig sport, jag tror att vi är något på spåren här…
Men kör på 430, det är nog smart att prioritera rätt mast till det segel man använder mest. Det har i alla fall varit min “taktik” i några år nu, och funkar fint.
Surfa På!
-
Ahum, det stämmer, men om du lägger en beställning hos en shop i exempelvis Danmark eller Tyskland på några Simmer-segel så lär de knappast ignorera det och strunta i att skicka seglen…
En liten tanke, bara… 🙂
Fast jag tror att det inte är helt lätt att hitta Simmer sådär jättemycke billigare än här i Sverige, framförallt om man spanar in fjolårssegel.
Dessutom så är jag av hävd och tradition (har ju liksom hållt upp detta skynke ett par gånger här på konfen) en som gillar att det finns surfshoppar här i Svea och handlar lokalt, om det sen kostar mig lite extra så tar jag det.
Surfa På!
-
Roliga bekymmer är skojiga bekymmer!
Du kommer, om du händelsvis inte skrivit ditt inlägg från din strandvilla på Maui, få överlägset mest användning för åttanoll. Jag skulle tveklöst rekommendera dig att skaffa en åttanolla till din bräda, det ger mer dagar på vattnet och roligare segling när det blåser lite tveksammare. Vilket det, med undantag för helgen som varit, alltid gör… 😉
Steget mellan 8.0 och 6.7 är lite tätt, kanske, men skillnaden är helt klart tillräcklig. Beror naturligtvis även på vilken typ av 6.7 du har, om det är ett lättvindsorienterat segel exempelvis. Jag skulle tro att du får ut mest av att försöka hitta en åttanolla med bra drag i för att komma igång i lättare vindar. Blåser det mer har du ju alltid din 6.7a att ta fram.
Steget mellan 6.7 och 5.2 är hyggligt stort, måste jag säga. Men om 6.7 är ett stabilt segel och 5.2 ett våg eller freestylesegel med bra drag i så funkar det. Själv skulle jag luta åt 6.7 och 5.5 men det är ju inte så himla stor skillnad. Jag hade själv ett 6.7 Neil Pryde Supersonic ett tag och gick ner till ett 5.5 Gaastra Heatwave (vågsegel) från det, funkade fin-fint tyckte jag. Så 6.7 till 5.2 med ytterligare lite modernare grejor lär nog funka det med.
Fast det skulle vara intressant att veta vilken bräda du har, men åttanoll och, möjligtvis (vet inte vad du har) en lite större och djupare fena lär ge ganska stor skillnad i lättare vindar mot den sexsjua du har idag. Och att prioritera en investering det segel man använder mest är ju i stort sett alltid rätt, i ditt fall åttanollan.
Lycka till å Surfa På!
-
I en tidigare tråd skrev jag en gång nedanstående harang i typ samma ämne:
Tråden finns i sin helhet på http://www.steffo.nu/forum/showflat.php?Cat=1&Board=konfen&Number=49699
_____________
Här kommer min lekmannaförklaring på vad cambers är, det finns andra som kan de tekniska och aerodynamiska aspekterna bättre.
Cambern uppfanns av Gaastra som länge hade (och har) ett patent på lösningen. Genom att sy en bredare mastficka och i framkant på lattorna peta dit en plastklyka lyckades man skapa bättre stabilitet och aerodynamik för sina segel. Som så många andra gånger förr så blev detta påhitt hett som tusan och alla ville ha. Några av de mest uppenbara fördelarna var:
– bättre höjdtagning
– tidigare planing
– bättre fart
– stabilare segelInte undra på att det blev poppis, men några nackdelar uppmärksammades snabbt
– tyngre segel
– bredare mastfickor som vattenfylldes
– sämre manövrerbarhet
– dyrare och krångligare att sy
– svårare att rigga
– slitage på cambers och masterCambers kom därför ganska snabbt att inskränka sig till mer avancerade segel och framförallt tävlingssegel. Men vi har sett den lite överallt, från rena vågsegel till versioner som kan sättas dit och plockas bort efter behov (Neil Pryde, Gaastra, ART mfl…).
Cambern i sig har sett olika ut från tillverkare till tillverkare. Vissa kör med en plastgrej som är gjuten i ett stycke och som är halvcirkelformad i framkant, detta är väl den “klassiska” cambern. (bl a Gaastra)
Några var snabba att sätta dit små “rullar” i framkant för smidigare rotation och ägnade mycket kraft åt att få fram snygga och avancerade versioner (t ex Neil Pryde). Andra har gjutit lite säregna cambers och noga påpekat detta för sin omvärld (bl a Simmer, Windwing)
Andra körde med en variant som bestod av två plastbitar mellan vilka en bit nylon sattes dit. Nylonen låg mot masten, avstående mellan plastbitarna kunde varieras och anpassas till masttjocklek (North, Ezzy). Lite annan riggteknik kom på köpet.
Som så många påpekat löper lattans framkant löst i cambern och påverkar camberns form beroende av vilken bog man seglar på samt vilket tryck man har i seglet. Cambern återfinns på två-till tre lattor på “friåkningssegel” och på 4-7 lattor på tävlingssegel (typ). Om ett segel har cambers så sitter den alltid i anslutning till seglets område runt bommen, det är här man kan få mest effekt av det. Här någonstans sitter ju även seglets buk (i sin djupaste form) samt tryckpunkt, varför det är extra intressant med stabilitet och aerodynamiska hjälpmedel här. Cambern håller ut segelduken runt mastfickan, vilket gör det möjligt att köra med bredare mastfickor och jobba med en tydligare “vingform” i seglets framkant. Som så ofta har ju även detta testats till gränsen, bland annat var allas vår Anders Bringdal länge en vän av ohyggligt breda mastfickor som fylldes med vatten, några havsabborar, lokala triatleter samt en norsk högsjötrålare vid eventuella krascher… (hyfsat knepiga segel att vattenstarta, med andra ord)
så – från “ropen skalla, cambers åt alla” så låter det numera “ropen skalla, nocam åt alla!”. Sanningen ligger väl, som så många gånger förr, någonstans mittemellan… Min lilla spaning här är att jag inte skulle bli ett smack förvånad om vi får se cambern komma tillbaka även i mer friåkningsbetonade segel i ny, modern form…
Personligen anser jag att i tävlings- och stora segel (över 8.5 – 9.0 kvadrat) är väl cambern i stort sett ohotad och ger seglet såpass stora fördelar i form av stabilitet och fart (totalt sett) att den nog lär fortleva. Att dagens cambersegel dessutom är lättriggade och skapligt manövrerbara tål att betänkas… 😉
Vad gäller volym på bräda och segelstorlek så ligger det väl mycket i att rätt teknik kompenserar för en hel del. Dock, om man är av den tyngre klassen, så gäller det nästan alltid att om man väger mer så är det fördel att köra större grejer. Själv har jag en iofs duktig men rejält fet (hej Johan! 😉 kompis som ALLTID kör större grejor än mig (kör jag 5.4 så kör han 6.0, kör jag 8.5 så kör han tionoll…). Det finns en anledning till det, och det är inte bara “teknik”, hans är minst lika bra som min.
Hoppas detta gav något, du får säkert mer info om cambers från någon annan som kan de tekniska aspekterna bättre!
Surfa På!
___________________Det finns även en längre “filosofisk” diskussion kring det här med cambers här http://www.steffo.nu/forum/showflat.php?Cat=1&Board=konfen&Number=86927
-
Själv tycker jag att den frågan är riktigt svår att svara på. Fart är ju otroligt subjektivt.
Men jag har ägt många freeride-grejor genom åren och åkt på ett par lite snabbare saker emellanåt (ah! min gamla mega JAG!).
Fast det är nog så att det som kanske förvånat mig mest med min nuvarande JP Freestyle 115 och Soul 7.0 är just farten. Jag hade liksom väntat mig lite cruisande och sedan lite sköna svängar, men det går faktiskt oväntat bra att åka ganska fort även med freestyle-grejor. Visst, det är inte downwind-speed på grejorna, men fartkänslan är helt tillräcklig. Skulle nästan drista mig till att skriva att den ligger nära i fart mot min gamla goa Fanatic Bee 274, skillnaden ligger snarare i kontroll. När det blåser typ femhalv och är lite gropig skö är inte JPn särskilt skön att åka med (här märks bredden tydligare), medans Bee:n bara var att köra på med. Den “åt” krabbig sjö på ett klart effektivare sätt än vad min JP gör. Fast när det blåser femhalv så åker lillbrädan ändå fram, så det är inget större problem för mig.
Just bredden verkar inte inverka särskilt menligt på farten alls, det jag upplever som farthämmande på en freestyle-bräda är snarare fotstroppsplacering (man står ju lite mer mitt på brädan), kanter och fena. Sedan är ju inte freestyle-segel sådär toksnabba precis, men accelerationen är bra och toppfarten duger fint.
För dig som gillar lite mer speed i grejorna och kanske inte är ute efter värsta tokmanöverkitet så tror jag nog att en modern freeride/freemove med en lite fartigare rigg kan ge tillräcklig “fartkick” och fortfarande ge dig lite bekvämare segling med sköna gippar, hopp å manövrar. Men det är lite teoretiskt, skall medges. Kanske kan jag uppväga det med mina erfarenheter av sådana här prylar, testade bland annat en AHD FreeDiamond 60 med dels mer manöverorienterat segel (mitt eget) och dels med ett mer fartorienterat (North TransAm). Med TransAm gick det faktiskt förvånansvärt fort, tyckte jag, och var mycket skoj. Då är jag dessutom hyggligt säker på att FreeDiamond 60 inte är någon av de snabbaste freeridebrädorna som finns, precis, utan är något mer kontroll- och manöverorienterad.
Vilka brädor i denna klass är det du har spanat in? Nyfiken!
Surfa På!
-
Sikta på något runt 48-54, skulle jag tro. Styrs mycket av fenmodell och hur mycket du prioriterar tidig planing och höjd framför fart. Det går nog med ännu större än 54 om så krävs. Trimboxen lär klara hyggligt stora fenor.
Roa dig annars med ett besök på http://www.finexplorer.de
Lyckat till å Surfa På!
-
Ah, den första Screamern! En sådan har jag haft, och OJ! vad jag gillade den. Den kom 1989, tror jag.
Dock ställer det till det hela något att det var den första du har. Mastskenan sitter såpass långt fram på den brädan att modernare riggar (typ högst fyra-fem år gamla) inte är något vidare att använda på den. Om du lägger din Screamer bredvid en modern bräda så skulle det inte förvåna mig om din mastskena börjar där den moderna brädans slutar… Jamför du sedan bottenkurva, outline och andra mått så kommer du att upptäcka flera, ganska stora skillnader.
Hade du haft en Screamer II med lite modernare linjer och, framförallt, annan placering av mastskenan, så tror jag nog att även helt nya segel skulle funka fint. Men din bräda är lite väl daterad, tror jag.
Det här innebär att ett modernt segel med annorlunda tryckpunkt inte fungerar (i normalfallet) alls särskilt bra på äldre (tio år+ gamla) brädor. Seglets tryckpunkt överenstämmer helt enkelt inte alls med brädans och, framförallt, fenans tryckpunkt. Det blir obalans och känns knasigt att segla med.
Så, enligt min mening är det inte någon större idé att investera i nya segel till en alltför gammal bräda. Då är det faktiskt bättre att försöka hitta lite äldre riggar, om man nu vill uppgradera.
Det här blir ju lite knasigt, det jag egentligen skriver här är att om man har en gammal go bräda som man gillar så är det inte särskilt väl investerade pengar att handla ett helt nytt segel till sin gamla favvo-bräda. Mitt råd till dig blir helt enkelt att vänta med att skaffa nyare segel tills du har råd att även skaffa en nyare bräda. Kan ju verka supertrist, men det här är min erfarenhet av test med nya segel på gamla brädor. (jag har ett antal gånger provat att segla med nyare riggar på brädor ungefär lika gamla som din Screamer. Resultaten har varit lika nedslående varje gång och det är faktiskt först när vi plockat fram segel från ungefär samma tidsperiod som brädan som det funkat att segla.)
Nu kanske jag har tokfel här och det dyker upp någon som kört 2002 års vörstingrigg på 1990 års Screamer med stor framgång, i sådana fall är det värt att ta hänsyn till!
Till sist dina prisfrågor… Sådant här är ju rysligt vanskligt att svara på, den finns ju lika många priser som prylar. Nästan. Men jag utgår från vad jag själv sålt prylar för.
Du borde kunna handla tre hyggliga segel, två master, en bom och en förlängare för 5 – 8 000 kronor (segel 1000 – 1500/st, mast 1000/st, bom 5-700, förlängare 2-300). Här beror det ju mycket på hurpass gamla grejorna är och i vilket skick, 5 000 är för mig utrustning med minst fem år på nacken, 8 000 för lite modernare grejor i bra skick.
I ditt fall skulle jag nog rekommendera att lägga ett par – tre tusen på en ny bräda och lika mycket till på ett eller två nyare segel. Du kan ju exempelvis behålla din 5.4 tills du har råd att byta ut det.
Till sist, din 6.4 är nog det segel som du skulle märka störst skillnad i att byta mot ett nytt. Ett modernt segel utan cambers är i sig inte sådär överdrivet mycket lättare, skiljer ett knappt kilo kanske, men balans och stabilitet gör att du kommer att uppleva det som mycket, mycket lättare på vattnet. Eftersom du är ganska “grön” skulle jag verkligen rekommendera dig att köpa något manövervänligt segel i just den här storleken som hjälper mycket i början när man behöver få ordning på balans å manövrar. Segla riktigt fort kommer senare, då kan man handla sådana grejor.
Exempel på beggade prylar som jag tror skulle vara något för dig (inga garantier i övrigt! :-):
http://www.steffo.nu/forum/showflat.php?Cat=&Board=sale&Number=105939
http://www.steffo.nu/forum/showflat.php?Cat=&Board=sale&Number=105863
http://www.steffo.nu/forum/showflat.php?Cat=&Board=sale&Number=105570
http://www.steffo.nu/forum/showflat.php?Cat=&Board=sale&Number=105584
http://www.steffo.nu/forum/showflat.php?Cat=&Board=sale&Number=105690Inte sådär supervetenskapligt, utan mest ett försök att visa vilka grejor som finns och hur mycket det behöver kosta, typ.
Nu har jag kikat mest på liknande prylar som du har idag, fast nyare. En annan idé är ju att köpa en större och en mindre bräda, men det är ju ett helt annat ämne… och lämnas därmed åt sidan, det blir ju så f-annat långt det här s-ans inlägget annars… 🙂
Det kommer säkert andra åsikter här, väg ihop och se vad du tycker verkar vettigt.
Lycka till å Surfa På!
-
Jag skriver snabbt. Och undrar ofta vad det är för ett jobb jag har, egentligen. Öh, och har möjlighet att ta paus i jobbet då och då och plita lite här.
Anders H hade ju en annan fråga som är lite knepigare att svara på. Verkar som om seglena dina är lite gamla, brädan lite modernare (jag tror det är en Screamer II du har?). Att då satsa pengar på ett nyare segel i den storlek som du garanterat kommer att använda minst (4.7) är kanske inte helt rätt, tycker som Oscar. Varför inte satsa pengarna på två-tre hyggliga nyare segel istället? Till Scremern skulle jag handla typ sjunoll – sexnoll – femnoll. I sjunoll skulle jag handla något camberfritt segel med bra fart, sexnoll och femnoll skulle bli mer manöverorienterade. Två fenor är oxå bra, en mindre fena runt 28-30 cm (beroende på modell) lär hjälpa mycket i mer vind och med femnoll.
Har du inte råd/hittar inte tre segel så räcker två väldigt långt. Typ sexhalv och femhalv.
Nu skall jag jobba lite, tror jag… 😉
Surfa På!
-
Det där tror inte jag är några problem alls. Tidigare hoppade jag från ett 8.5 (NP V8) till 6.2 (NP NR). Gjorde senare samma hopp med ZeroSeven 8.6 till 6.2.
Olika segeltyper har ju även olika vindregister. Ett ZeroSeven 7.4 går sannolikt inte igång särskilt mycket tidigare än ett ZeroFive 5.9 (ett par sekundmeter, skulle jag tro) och går nog att hålla i närapå lika mycket vind. Själv har jag seglat 5.4 vågsegel när formula-killarna körde tio kvadrat, säger en del om olika segels vindregister.
Så 7.4, 6.0 och 5.0 verkar mycket vettigt tycker jag. Har du en 140 liters freeride kan du ju i framtiden roa dig med att komplettera med nionoll eller nåt, då är du rysligt välkittad för nästan allt.
En liten sak, bara. Jag kan se en fördel med att försöka handla 6.0 och 5.0 i samma “linje”, typ onshore/crossover (eller vad det nu blir i slutändan). Du får då segel som du lär dig rigga och som har “rätt” överlappning i vindregister. Inte nödvändigt, men kan vara värt att ta hänsyn till.
Lycka till å Surfa På!
-
Det är två olika brädor:
http://www.star-board.com/2002/products/formula186.asp
http://www.star-board.com/2002/products/formula_x186.aspx186 kom lite senare på säsongen och är den senaste före det program som Starboard har nu (147an). Kan förklara skillnaden (är båda brädorna i samma, dyrare, wood-konstruktion?), men annars skulle i alla fall jag värdera en felfri bräda högre än en med lagning/i sämre skick. OBS! Jag är ingen formula-seglare själv, kände bara igen frågan från tidigare.
Surfa På!
-
Är det en riktigt stor reva i mittersta rutan tycker jag att han skall laga det (= ny film) och inte bara tejpa.
Men visst, tejp håller bra men lika bra som en riktig lagning blir det inte.
Surfa På!
-
Jo, du bör nog lämna in seglet för lagning. Några hundralappar kostar det dig, det är det väl värt om seglet är i bra skick för övrigt.
Pröva med Björns Segelvård:
Björns Segelvård
Östgötag. 33, 116 25 STOCKHOLM
08-641 01 88
Mobiltfn 070-641 50 88
Email laga@segel.nuVad gäller fenan så är den nog lite liten. En freeride-fena på runt 34 cm blir nog bättre, lite beroende på modell. Roa dig med http://www.finexplorer.de om du vill kika på modeller å sånt.
Surfa På!
-
Det här med tunnare brädor måste jag hålla med om. Många märken har ju gjort sina brädor bredare utan att volymen ökat, tydligt tecken på att brädorna blir tunnare, eller hur? Och även jag gillar tunnare brädor, det blir en mer “direkt” känsla i åkningen och mer grepp i svängarna, tycker jag.
Fast jag tycker fortfarande att de första freestyle brädorna som kom i många fall var mindre specialiserade än dagens. Visst, allround-betonade brädor finns kvar (bra, tycker jag), men brädor som Mistral Twister och Naish Flying Pig hade inte någon riktig motsvarighet för fyra-fem år sedan.
Personligen tror jag faktiskt till å med att Fanatic är det märke som sticker ut lite här. De första skatarna som kom (utan batnose) fick sådär mottagande, man hade till och med problem med shapen på den första större skaten och den ändrades under samma år. Så till kommande säsong så gjordes ganska kraftiga ändringar i Fanatics fall, vilket verkat ha gett önskat resultat. (jag har seglat de tre senaste årens skate-brädor och gillat allihop, skillnaden är att de blivit, just det, bredare och därmed tunnare).
Att det finns en “absolut volym” som gäller för varje seglare håller jag till del med om. Dock påverkar volym brädans flytkraft och därmed förmåga att bära lite större segel samt hur “förlåtande” den är när man tränar vissa manövrar. I mitt fall har jag valt en bräda med ganska mycket volym (115 liter) trots att en 100-105 liters egentligen ligger närmare “min” volym. Att jag valde 115 liters brädan har två enkla skäl:
1. Segla så mycket som möjligt, dvs brädans förmåga att vara kul med sjunoll i lättare vindar var viktig för mig.
2. Så förlåtande egenskaper som möjligt när jag tränar freestyle-manövrar av det enkla slag som gäller för en badanka som mig.Och precis det här fick jag. Skulle jag köpa freestyle-bräda idag så är det möjligt att jag kanske skulle gå ned något i volym, men jag skulle gärna vilja ha liknande bredd på brädan (64 cm). Typ 250 x 66-68 cm å en 110 liter tror jag att det skulle bli. I min värld. Den är trevlig!
Surfa På!
-
Hmmm, jag har ju släppt det där med lättvindsprylar lite granna, men en teoretisk exposé kan man ju alltid bjuda på…
Mitt första tips är att testa före köp. Om du nu har surfpolare som har formulaprylar, varför inte testa före köp? Tycker du att grejorna är helkul så är det ju bara att handla ett formulakit å åka på.
Restriktioner är väl egentligen bara något som du behöver bry dig om ifall du skall tävla. Tre segel å en bräda, max 12.5 kvadrat, 100.5 bred å sjutti fena är det som gäller (http://www.formulawindsurfing.org för exakta regler), men vill man kan man ju bygga en 140 bred sak med 120 fena å tjugonoll segel, ingen som stoppar det. Så länge man inte tävlar i formula-klassen, vill säga.
Om du skall ha en formula-bräda eller inte beror ju på vilken typ av segling du är ute efter. Vill du ha en bräda som planar tidigt (tidigast), kryssar grymt och fortfarande är snabb på undanvind så är en formula oslagbar. Men är du ute efter lite bekvämare segling, en bräda som kanske gippar lite smidigare och tål lite mer ovarsamhet så kan en “free formula” eller en bred freeride vara intressant. Det är ju upp till dig.
En starboard 135 med en nionolla tror jag personligen kan bjuda på mycket skön segling. Kanske kan det vara värt att kika på snäppet större segel, men du kommer att plana tidigt och ha bra fart redan i lätta vindar. Om du däremot är ute efter att “klå” dina polare och de kör på formula-brädor är det nog bäst att skaffa en sådan du med. Du lär exempelvis få mycket svårt mot någon som har en riktig formula och tolvnoll på kryssen med en Starboard 135 och nionoll, oavsett om du väger tjugo kilo mindre.
Så – mitt grundtips är att utgå från vad du är ute efter för typ av segling. Lite mer relaxad lättvindsåkning med bra fart, ja då kan nio-tio kvadrat på en free-formula eller större freeridebräda vara perfekt. Skall du däremot “tävla” mot polarna som redan har formula-grejor, då är det nog liknande som gäller om du skall hänga med (och kanske till å med segla om… ;-).
Lycka till å Surfa På!
