dude
Forumsvar skapade
-
Men om man laddar en framåt och landar i vattenstartläge så har man väl inte satt loopen och ska man du dra ner hela seglet i vattnet före man vattenstartar upp???
Vart går gränsen att sätta tricket, i det här fallet loopen?
Viktig fråga för mig.
En annan fråga är om det är möjligt för en icke-medem-i-någon-klubb-eller-något-förbund att delta och hur mycket det kostar för en sådan person.
Tack så mycket,
Niklas
-
Var ligger Sandvikens brygga? Vid Mälaren…, hur kommer man dit? Är det i närheten av Södertälje?
Niklas
-
Jag tänkte fylla i med vad mina påståenden kommer ifrån, för att ge en klarare bild kanske.
Jag har nu sedan en månad sen eller två, en JP FS 93(liter), 61 cm bred får jag tillägga. Jag har inte kört den än men jag är optimistisk till dess egenskaper, både till dess lättvindsegenskaper och även mycket till dess hårdvindsegenskaper. Mer alldeles strax. Men först, jag väger en 70 kilo och därför är volymen 93 liter perfekt för mig. Den bär mig när jag inte planar och den är liten så att volymen inte är otymplig när jag hoppar. Jag siktar på att använda den med 6,2 ner till 4,7. Vad gäller 6.2 så kommer den här brädan som är 61 cm bred att ge betydligt tidigare planing än den 56 cm breda vågbräda jag har, men det är fortfarande action som gäller med den här storleken på grejer. Vad gäller 4,7-segling så är det freestyle som gäller för en sån här bred bräda vilket ger bra pop, tidig planing, bra stabilitet för slag och alla slags manövrar, stor möjlighet att styra hopp med brädans bottenyta, etc.
Det var mina referenser i alla fall.
/Niklas
-
Här är min syn på förändringarna på freestyleprylar från 1998 till nu.
Jag skulle säga att ju mer pengar desto mer “up to date shape” kan du få och därmed fler och mer av alla fördelar. Men du kan dessutom göra felköp så har du mindre kunskap så är det mindre lönt att satsa mer pengar på något som du inte känner till. För en viss kunskap är det lönt att köpa någonting som kunskapen täcker in. När jag pratar om kunskap så menar jag känsla för vad det handlar om. Det gäller att värdera den information som man får och försöka värdera den för sin egen sak för att stämma av att den stämmer för sig själv. En viss egenskap som det talas om som vissa gillar kan vara ointressant för dig då du själv är intreserad av en annan egenskap.
T ex så är Fanatics Cross-serie en uppskattad serie brädor med egenskaper som många gillar, men själv gillar jag inte den känslan som brädan har.
Så satsa på någonting som du vet att du vill ha och surfa så mycket du kan och få känsla för vad du gillar.
Här är några kommentarer som respons till Dr Masses inlägg:
>> 1998 var väl nästan det första året som freestyle-brädor började dyka upp i lite större antal, typ Mistral Score 85 och 104, RRD TwinTip och F2 Air (260). Jämfört med dagens freestyle-brädor så är det lite mer “försiktiga” i sin design och är nog mer allroundbetonade. >>
____Min erfarenhet säger tvärt om, att tidigare freestyle-brädor har varit mer specialiserade. Min erfarenhet är av Fanatic Skate 62 från år ?2000?. Denna freestle-bräda hade mer kantiga, hårda kanter/”rails” och var inte så användarvänlig tyckte jag efter att ha kört Fanaticbrädor en vecka på Cabarete.
>> Utvecklingen från -98 och framåt har gått mot kortare och bredare. >>
____Brädorna har blivigt tunnare! Att ingen tänker på det?! Tunnare brädor gör dem mer lätthanterliga då man kommer närmare vattenytan.
____ Jag skulle vilja påstå att det finns en volym som är ultimat för en persons vikt tillsammans med dennes nivå.Det var en riktigt bra sammanfattning av freestyle-kategorierna som Dr Masse gjorde tycker jag!
>>
– Allround-betonade freestyle brädor
Brädor som funkar fin-fint till freestyle, men som även är kul för de (dvs oss, i mitt fall) som även vill åka lite längre sträckor rakt fram.Exempel på detta är brädor som JP Freestyle, Mistral Score, Starboard FreeSex, AHD MaxxRide
De här brädorna ligger ju väldigt nära kategorin “freemove”, anser jag. (som dessutom anser att alla de här f-annade kategorierna gör mer skada än nytta, det är ju tokförvirrande nästan jämt)
– Renodlade freestylebrädor
Brädor som bara handlar om freestyle och inte är något att åka rakt fram på. Manövrar är det enda som gäller.Exempel på brädor är väl sådana alster som Mistral Twister (Joker 03), Naish Flying Pig och F2 CompStyle.
– Brädor utan kategori
Brädor som ligger väldigt nära det renodlade, men som har kvar lite mer allround förmåga.Exempel verkar typ vara RRD och Fanatic Skate vara, på någe vis.
>>Jag fortsätter med kommentarer:
>>Vill man däremot hitta en bräda som är kul för manövrar men som även funkar att åka runt lite sådär allmänt på så tror i alla fall jag att en 2-4 år gammal freestyle-bräda kan vara ett helbra köp.>>
____Men i detta fall finns inte tunnare modeller för 70-kilos-surfare-klassen och neråt (i vikt) som valbarhet. Om man inte av någon anledning vill ha större volym.
____Jag tycker att volym behövs när man står still. Men den är i vägen när man är igång och har rörelse. Det finns alltså en maximal volym för alla och det är den volym som du tycker att du flyter bekvämt med utan nämnvärd vind i seglet.>> Kolla bara skicket lite extra noga [på några år gamla freestylebrädor] eftersom de i många fall får lite mer stryk än en “vanlig” bräda. Typ nosen är värd att kolla in…>>
____Mellan stropparna är värt att kolla in där brädan får stryk av hälar när man landar efter diverse hopp. Sprickbildningar där vatten tas in eller att brädan blir svampig där är ju inte värdens mest positiva grej…
>>Något som jag dessutom tror har förbättrats ganska mycket på freestylebrädor är vindregister. De både planar tidigare men är trots det lättare att kontrollera i mer vind.>>
____Detta tycker jag kommer utav att brädorna är tunnare!
>>Även om min nuvarande JP Freestyle 115 inte heller är någon höjdare i mycket vind (femhalv-segling) så är kontrollen bra mycket bättre …, dessutom så planar [den] tidigare.>>
____Volymen är mer utdragen på en större yta (planingsyta) så att du planar tidigare och kommer närmare vattnet för bättre kontroll.
>>För övrigt så tror jag att du som första freestyle-bräda kan leta efter något som är minst 100L och 60 brett i början, gärna större. Ju större bräda, desto enklare att lära sig. Till å med Matt Pritchard kom med liknande tips på Gaastras forum, typ “Go big!”. Jag är ju i hög grad på “segeltrickstadiet” ä där är det fint att kunna snubbla runt med fötterna på en lite bredare och lättflytande sak. Hopptrick är det en bit kvar till, för min del… :-)>>
____Jag tycker att av två lika breda brädor, säg 61 cm, så är den med mindre volym, ner till 90 liter, att föredra för man kommer närmare vattnet. Annars, ju smalare brädan är desto senare planar den upp.
Tunnare brädor alltså, det är vad de senaste åren gett oss. Världens bästa grej faktiskt!
//Niklas
-
Tack för svaren!
Speciellt det där om styrenet har klargjort det bra. Polyester verkar vara det bästa att göra ytfinnishen med och jag antar att går bra med det som jag redan köpt nu – Plastic Paddings Glasfiberspackel (som är polyesterbaserat). Däremot så är det för riskabelt att använda polyester längst in i själva lagningen och vad jag hört så verkar det bara vara rent flytande epoxy som är bäst att använda där. Om det är någon annan som har något bättre tips så lyssnar jag gärna.
/Niklas
-
Är Plastic Paddings glasfiberspackel epoxybaserat eller polyesterbaserat?! På förpackningen står det att den innehåller styren men ingenting om epoxy. Det är ju liksom en viktigt grej så jag tänkte höra om ngn visste hur det ligger till.
/Niklas
-
Tack så mycket för infon! Jag ska se efter vad jag kan göra själv som jag fick bra tips om.
Vad jag undrar över är hur mycket jag ska ta bort av det material som har skadats. Hålet är ju faktiskt bara en spricka på ett par centimeter och inbuktningen har tryckt tillbaka sig och är nu bara ett par mm innåt.
Alltså, ska jag skrapa bort all målafärg där jag ska laga eller ska jag bara fylla i hålet med lagningsmassa av något slag? Eller ska jag även ta bort material som har böjt sig lite grann? Grejen är ju den att om ifyllnadsglasfiber ska användas och jag även ska måla ovanpå så vill jag ju ändå inte att lagningen står ut.
Tack så mycket för alla svar i alla fall!
/Niklas
-
Hurudu Getwet…
Jag tycker det är imponerande zoom och kvalité du har visat för 6500 kr. Men 380 millimeters optisk zoom vare sig digital eller analog är inte billigt om man ska ha nån vidare ljuskänslighet!? Det är ett stationärt objekt du fotograferat. Vad är egentligen slutarhastigheten på de kort du har tagit? Hur pass bra blir det, här teoretiskt, taget på rörliga föremål?
Själv funderar jag och min flickvän över att köpa en digital kamera med zoom-möjligheter, kanske tom ett begagnat kamerahus som något kameraproffs lagt ifrån sig, men det lär ju aldrig komma upp i några 380 millimeter inte…
Niklas
-
Jag är helt klart med!
/Niklas -
Det är grymt justa bilder Johan!
/Niklas
-
Gå farkostteknik 180 poäng så lär du nog få lite kött på benen. Är det någon här som gått den linjen?
/Niklas
-
Du som säger att det är teoretiskt och praktiskt omöjligt att det är ett proportionellt samband mellan en seglares vikt och segelstorlek:
Ta en fix vind som 8 m/s. En tabell med vikt på person och segelstorlek kan se ut så här:
Vikt(kg) … Segelstorlek(m^2)
x …………… S(x)=0.08*x + 1
90 …………………. 8,2
60 …………………. 5,8
45 …………………. 4,6
25 …………………. 3,0 (en liten unge som lärt sig plana)Här har vi en linjär modell som passar verkligheten ganska bra för detta intervall. Sen om den i förlängningen inte håller för att sambandet egentligen är något annat är en annan sak.
/Niklas
-
71 kg
58cm bred, 90l, 25cm fena:
6.2kvm i 7,5 m/s
5.4kvm i 9,5 m/s
4.7kvm i 11,5 m/s
4.5kvm i 12 m/s56cm bred, 88l, 22cm fena:
6.2kvm i 8 m/s
5.4kvm i 10 m/s
4.7kvm i 12 m/s
4.5kvm i 13 m/s -
Adde,
menar du att segelstorleken borde vara proportionell mot roten ur mast- eller bomlängden? Eller på samma sätt att segelytan är proportionell mot kvadraten på bom- eller mastlängden?Så här tror jag att det är. Antingen:
* så har tillverkarna trott att relationen är linjär och därför gjort relationen linjärr,
* eller så är verkligheten approximativt linjär.
Det kanske är så att en linje bör följa en linjär kurva för att få samma egenskaper genomgående./Niklas
-
Massan är direkt proportionell mot kraften (F=m*a).
Om du gillar energianalogin mer så är energin också direkt proportionell mot massan (E=m*v^2/2).
90-kiloskillen kan, gentemot 60-kiloskillen, hålla emot 50% mer kraft i seglet (med samma teknik) eftersom 90 är 50% mer än 60.
Vilken storleksökning från 4.0 drar då 50% mer.
Är kraften som seglet drar i relation mot seglets storlek linjär, logaritmisk, kvadratisk eller något annat?
När jag tänker efter så tror jag att det krävs ett (proportionellt) mycket större segel för en tyngre seglare i svaga vindar medan det krävs (proportionellt) lika mycket större segel för en tyngre seglare i hårdare vindar. Detta skulle ge en logaritmisk proportionalitet mellan vikten på seglare och segelstorlek, för en given vindhastighet.
Men jag kan ha fel i mitt övre påstående om erfarenhet. Om det krävs (proportionellt) lika mycket större segel för en tyngre seglare i svagare vind som i hårdare vind så ger detta ett linjärt samband mellan vikten på seglare och segelstorlek, för en given vindhastighet.
Jag tror i alla fall att sambandet mellan vikten på seglare och segelstorlek, för en given vindhastighet är någonstans mellan linjärt och logaritmiskt.
/Niklas
