dude
Forumsvar skapade
-
en 400-mast med styvhet som en 460-brukar ha och så passar segel runt 6.5… vad är en sån mast gjord för…
-nicke
-
jag håller i och försig med att 2800 är i “överkant”. hehe. men om man får med en sjyst fena och kanske en extra för i fall att den första skulle gå sönder, om halkskyddet är nyfixat, om brädan ser ut som ny, … så är det faktiskt en bra bräda för nybörjare i vågor att lära sig på eftersom den inte går sönder lätt vare sig på stenar eller av bommen eller masten. sen har jag faktiskt inte kört på den för att kunna säga om den är skön att segla på eller inte. faktum är att polarn som har en inte har fixat halkskyddet framför footpadsen vilket gör den jävlit hal om man inte har dojor på sig(fast jag vetifan om det blir så mycke bättre med dojor?) han köpte sin för tusen spänn i alla fall och det tycker jag BLIR en bra affär när han lägger på halkskydd på’n.
-nicke
-
det beror ju alltid på skicket! en äldre tiga 254 med dåligt halkskydd utanför deckpadsen är fortfarande ett klipp för tusen spänn. annars håller jag med om föregående talare för en nyare tiga 254 i bra skick. mellan vilka år tillverkades den egentligen, 95 till 98?
-nicke
-
surfvax tycker jag funkar kasst. det skulle inte jag rekommendera.
-nicke
-
Jo cambers ja, är du erfaren och sätter dina gippar över 90 procent så kan du också gippa med cambersegel utan att det stör dig. De gör i regel att det blir svårare att gippa.
Cambers ger en mer locked in känsla i kontrast till mjukare drag och möjlighet att “luffa seglet” dvs att kunna hålla seglet i vindögat så att det inte drar någonting varken framåt eller bakåt. Cambers ger ju alltid profil i seglet och gör att det antingen drar eller trycker(om du låter vinden komma in från andra sidan i seglet dvs bakvindar).
Seglar du extremt överriggad så gör cambers att seglet håller profilen även då. Vad jag menar med hålla profilen är t ex när formulakillarna var ute med 9.8 i tretton fjorton femton meter per sekund. (Här kommer nog lite överkurs.) Vad de gör för att klara av det är att stå mer upprätt utan att hänga i seglet så mycket vilket gör det möjligt att luffa det, alltså öppna seglet och spilla vind. Camberna, vilka trycker lattorna i mitten på seglet mot masten, gör att seglet håller profilen längst fram i seglet och fortfarande ger drag framåt men det kan även hända att camberna slår över vilket inte är så trevligt. Att segla så här kräver hög styrka, uthållighet och teknik. De allra bästa klarar att hålla ett, två eller tre formularace à 25 minuter – kolla resultatet för race 3, 4 o 5 för Pro i RM Formula Windsurfing 24/5 – 27/5 i år, så ser du hur många som klarade komma runt banan i race 5 som var ganska lungt men just efter race 4 med toppar i femton m/s. (Prosnubbarna hade mellan 8.7 o 9.8 som minsta segel)
jaja. cambers är i alla fall inte något att “leka omkring lite” med.
-nicke
-
ett tillägg.
du glömde halkskyddet. det är en avgörande faktor till priset. sänker eller höjer det med ungefär 500 kr skulle jag säga. kostar 400 kr för att sätta på ett nytt hos Ulf Larsson i Varberg till exempel. och att sätta på ett själv blir inte alltid så snyggt eller det tar tid och du måste köpa en massa klet kanske man kan säga. ett bra halkskydd är A och O för en bräda. alla produktionsbrädor får nog dåligt halkskydd på ett par år och både min brorsas flow 76a och en polares Ride ’00a har fixats med nytt halkskydd hos Uffe i varberg. Finnish ja, om jag får citera Uffe själv så: “Finnish, det är min grej.”-nicke
-
Tycker Petters förslag är rakt på! Andra förslag bugger mer eller mindre på det, typ lite mindre emellan storlekarna för tävling eller vågsegling, lite större segel för tungviktare och lite större mellan storlekarna för att bara kunna vara ute och låta förhållandena styra lite av för sorts segling det blir.
En bra ide är också att kunna byta upp eller ner brädstorlek fast man kör vidare med samma segel. En polare kör t ex Mistral Wave Score 85 och Starboard Carve 111 som båda tar seglen 5.4 och 6.2. Han säger att om 5.4an skulle bli lite litet på WaveScoren så är det bara att byta upp till Carve111an och tvärt om om 6.2at skulle vara för stort på Carve111an så är det bara att byta ner till WaveScoren. Jag funderar nämligen lite på att köra samma koncept. Undrar om det är någon som har någon fundering kring det?
-nicke
-
skriv upp mig för ett set!
-nicke
-
…jo Peter var no ute med 5.7 och planade lika mycket eller mer än oss andra med sin Fanatic Skate. Allteftersom vred vinden från SV till VSV och vinden kom en kvart och försvann nästa kvart. Letar fortfarande efter ställe för SV-VSV alltså!
Föresten, är det Schweitzerbadet i den första kartan högst upp i den gröna ringen, eller är jag helt ute och cyklar? I så fall var det ju en riktigt intressant karta för att se hur alla kobbar ligger. VSV funkar alltså inte optimalt på Dalarö fast det ser ändå ut at vara tvunget att det är V för att ornö ska funka, men det beror ju på hur höga kobbarna utanför är.
-nicke
-
Det blev visst 5.4 för Johan under en knapp timma. Vi riggade 6.2 o 6.5 o Johan riggade så småningom till 6.8. Vad alla körde för storlek har jag inte så stor pejl på…
-nicke
-
det blåser inte på Fituna och det blåser inte på Torö men det blåser på Dalarö. Det går gäss och Johan funderar på 6.2 eller 6.8.
-nicke
-
Tack för scoapet på bredden, längden o scoopet Ola, heljuste info. 🙂
Jag har en följdfråga angående längden som gått ned på vågbrädor. Är det nosen eller planingsytan som kortats av? Om planingsytan har kortats av, är den mindre eller har den breddats och bibehållit sin storlek? Vad jag vill komma åt är, “Vilken designfilosofi är det som gäller nu jämfört med förut?”
För att sätta det hela i relation så har jag själv en CLS med formen från typ en AHD Wave 254 type II från runt ’96 på 52 i bredd o runt 72 liter. Själv så tror jag inte det är mycket skillnad i prestanda mot dagens brädor, men kanske i känsla?
Mvh,
nicke -
Nja Ola,
Jag skulle säga att brädorna blivit kortare och att mastfoten har flyttats närmare aktern vilket gör att bommen hamnar utanför aktern på brädan. Det började när no-nose-revolutionen kom 94/95. Planingsytan trycktes ihop och blev kortare och bredare och mastfotplaceringen följde med bakåt. Jag vet då ingenting om att bomhöjden förändrats o har haft bommen lika högt sedan 91 🙂(Apropå no-nose-revolutionen kommer vi nog se brädor bli ännu bredare och kortare och ha ännu mer scoop. Se bara på GUN-brädan som diskuterats här med 61 i bredd, kort som satan och säkert med massor av scoop. No-nose-revolutionen gick ju ut på att förkorta planingsytan och ge mer plats för rocker på mitten och framåt på brädan som scoop, och brädor kunde för första gången i vindsurfingens historia både plana upp tidigt och svänga snävt! Och efter no-nose så har ju brädor bara blivit kortare och bredare, undrar var det slutar någonstans?)
-nicke
min definition på scoop är rocker framför den platta planingsytan under fotstropparna, föresten.
-
Hehe skämtare där Mats, gå av, go off, went off, Dalarö gick av!
-nicke
-
låter himla bra det sista inlägget här!
-nicke
