electric
Forumsvar skapade
-
Jag kan ju trösta dig med att den nog är värd mycket. Jag sålde min 93-a för två år sedan (eftersom topplockspackningen var paj; skulle kostat 11.000 att få fixat) – och exportfirmorna var som galna efter den. Jag fick 34.000 kr för den! Jag tror den hade gått 15.000 mil. Jodå, jag berättade om felet, men de brydde sig knappt. Hiace o dyl passar ju bra i Afrika som buss, där de sätter in ytterligare säten. Min skulle på det sättet komma att rymma typ 15 pers …
/Lars
-
Ja, det var en klassisk Fitunadag, som någon sade. Äntligen!
Han som du lånade sele av heter Kristofer. Han hade i sin tur tappat sina fenskruvar – men fick låna nya av Bosses, som därmed räddade *hans* dag.
/Lars
-
Kul att du filmade. Ja, det blev ju en riktigt trevlig eftermiddag på Skälåker. Lite mot förmodan eftersom prognoserna inte var hundraprocentigt lovande. Förresten första gången jag var där; kommer att bli fler gånger!
/Lars
-
Som kontaktperson i Södertälje Windsurfing Club får jag också varje år ett antal förfrågningar om kurser för nybörjare. Vi har också funderat att ordna det vid vår surfspot Farstanäs, som passar bra för kurser. Vi avstår dock (även) denna säsong eftersom det kräver tid och schyst utrustning – som vi inte har (vi har visserligen 80-talsgrejor men tycker inte att det är OK att erbjuda sånt). Istället hänvisar jag dem till de som mig veterligt har kurser i Stockholmsområdet, nämligen http://www.vindsurfing.se och Tyresö Windsurfing Club, http://www.twc.nu. Och så berättar jag om Surfers med kurser på Haga Park och i Apelviken.
Därtill tipsar jag dem förstås om Surfzone – för tips och för att hitta beg. grejor – och för att de ska bli ännu mer sugna på att göra verklighet av det de funderar på!
/Lars
-
Rad;611408 wrote:…från kl 17 så blåste det tydligen som faen! Serro sjöbris eller vad var det där!! Jag var inte med på den:mad:
Det var helt enligt prognoserna (pålitliga Kanotvädret) och absolut inte sjöbris! Sjöbrisen är ju som starkast på eftermiddagen och minskar sedan – nu var det tvärom. För övrigt låg ju vinden på O. Sjöbrisen vid Landsort ligger på S-SV. För övrigt är sjöbrisen aldrig så stark som diagrammet visar så långt ut som vid Landsort. Då rör det sig om nån annan vind.
-
Billie;607118 wrote:Är man äldre och vill laseroperera så blir lite dyrare närmare 45 tusen istället för 25.
Oj! Bara det ett skäl alltså att fortsätta med Clas Ohlson-glasögon a 39 kr!
Billie;607118 wrote:Man byter även horn hinnan då .… och det var ett ÄNNU starkare skäl! Om man säger så …
/Lars
-
Det var premiär i Södertälje också. Enligt rapport körde 5 pers (tyvärr inte jag …) med 6-7 kvm vid Farstanäs.
/Lars
-
Maxx;606986 wrote:Varför inte göra en laseroperation och slippa allt sånt där?
Har surfat utan linser och glasögon i 10 år nu.Spray;607088 wrote:Operera ögonen med laser om ni har vanlig astigmatism, jag gjorde det för 2år sedan och det är värt varenda krona, faktum är att jag skulle gjort det även om det kostat mig mer än det dubbla. Det är verkligen något alla borde få göra.Men vad händer när ni blir 45-50 år (jag gissar att ni är yngre) och får den vanliga åldersförändringen av ögonlinsen (sorry, men jag vet av egen erfarenhet … )? Då krävs väl ny operation?
/Lars
-
nybörjarsurfaren;606874 wrote:Hur gör ni andra som ser dåligt utan glasögon.
Hade svårt på Km att se bojen på långt avstånd , fick kryssa tillbaks:mad:
När jag började få behov av glasögon så körde jag ändå utan när jag vindsurfade – av rädsla för att de skulle trilla av när jag plumsade. Men till sist blev det nästan ohållbart så jag prövade att köra med glasögon – och det gick över förväntan. Så nu kör jag alltid med enkla, billiga (39 kr på Clas Ohlson) glasögon, med en sån där löjlig snodd (men det får man ta) bakom nacken. Och det är inga som helst problem. De trillar aldrig av när jag är på brädan. De ramlar bara sällan av när jag plumsar. Och i de få fall de verkligen gör det så hänger de nästan alltid kvar i snodden; dvs det är bara ta på dem igen. I de mycket sällsynta fall när de pajar eller försvinner så är det bara att segla in till bilen och ta nästa par a 39 kr – förutsatt att man hittar in till bilen förstås 🙂 .
OK, det finns ett problem. Det är när det regnar. Då kan det bli lite dålig sikt, pga såväl regnet som av imma. Men annars: helt OK!
/Lars
-
Så här såg det i alla fall ut inne på Hallsfjärden idag. Inte en isbit; isen har försvunnit på bara ett par dagar. Så blir det sydliga-sydostliga vindar så är det bara att komma till Södertälje och köra. Hanlar är på …
Men jag tror det kommer att gå fort även längre ut. Gissningsvis max en vecka.
/Lars
-
Vad sägs om det här då. Jag gissar sent 70-tal eller tidigt 80-tal (dvs från innan jag själv började vindsurfa). Ger ett litet intryck av hur jag uppfattat att vindsurfing betraktades dåförtiden. Soft och avspänt … ljumma vindar och palmer. Hänger i taket hemma. Ganska trevligt faktiskt.
/Lars
-
Robin;600865 wrote:Hur går jag med?
Härligt att du (och andra) redan är på! Men som Micke/Getwet skrev så ska vi först ha ett konstituerande möte där vi fixar styrelse, stadgar och administration (t ex nånstans att pynta). Man kan väl räkna med typ 2-3 veckor.
/Lars
-
Mården;598190 wrote:… 2:jag ändrar mig lite och idag tror jag att, seglet har störst framåtriktad kraft när man står still och minskar med farten för att till slut va lika stort som sitt luft motstånd och därmed ta ut sig skälv vid ca 4gr vindhastigheten(edit hmm kanske mer har med att den skenbara vinden blir för brant). därför totalt fel att mäta på is och ja den framåtrikade kraften är större på vatten för det går saktare där. …
Den framåtriktade kraften har inte ett dugg med brädans hastighet att göra utan beror enbart på vindhastigheten (relativt seglet alltså) och seglets vinkel mot vinden (den relativa alltså), förutsatt att inget annat ändras (t ex att riggen lutas bakåt).
Och det är här man lurar sig – ty i praktiken ökar ju vindhastigheten mot seglet allteftersom brädans hastighet ökar, samtidigt som man spontant skotar in för att inte seglets vinkel mot vinden ska minskas. Därför, men bara därför, ändrar sig den framåtriktade kraften under segling. Den har alltså i sig inte att göra med brädans hastighet.
När accelerationen upphört så är den framåtriktade kraften lika med summan av de motriktade krafterna, såsom brädans och fenans friktion mot vattnet, vågbildningsmotstånd, virvelbildning (fenan), riggens, brädans och seglarens luftmotstånd (friktion, virvlar) mot luften, etc.
Därför går det mycket bra att utföra mätningarna av framåtriktad kraft utan att seglet (och det den ska driva fram) har egen fart. Det bör också vara det säkraste sättet eftersom antalet felkällor då minimeras. Det där med fjädervåg är nog inte så dumt. Det gäller bara att kompensera för friktion. Varför inte utföra mätningarna med hjälp av en Isabella – en sådan har ju fixerad (vindsurf-)rigg och liten friktion! Vrid Isabellan grad för grad mot vinden och mät för varje gradtalsläge ett antal skotlägen. Avvakta ny vindhastighet (nästa dag?) och mät igen. Etc.
/Lars
-
Jag började “brädsegla” så smått 1985, då jag lite motvilligt köpte en Vinta Kestrel 370 med 5.7 kvm av min bror. Han skulle ut på långsegling och ville bli av med allt han ägde. Gled så omkring lite på somrarna när det var vackert väder. Jag fick också min äldsta son, då tonåring, att bli tänd på att segla den.
Så småningom började jag vara ute i mera vind, i kulingar, och fick “planingar” (eller vad man nu ska kalla det. Det släppte i aktern i alla fall …).
Sådär höll det på – tills jag en blåsig dag sommaren 1990 besökte Farstanäs. Där var ett antal “riktiga” vindsurfare med modernare grejor. Men jag drog stolt ut med min Vinta, fick planing och tyckte det gick jättefort – tills jag blev omkörd av en “modern” surfare som körde typ dubbelt så fort. Då förstod jag att det var dags för nya grejor..
Samtidigt köpte min son en egen bräda, en Bic Astro Rock. Därmed triggades jag att också skaffa något. Det blev en F2 Comet Slalom 330, 170 l, med sticksvärd som gick att fälla upp. Den var perfekt för mig – och efter de första riktiga planingarna så var jag förstås fast för evigt. Ca 1992 var det dags att byta ner sig. Det blev en F2 Comet Slalom 315, 149 l. Ännu roligare! Efter ytterligare ett par år blev det en Astro (125 l). Ca 1999 var jag mogen för en ännu mindre: en Bic Electric Rock (103 l). Först en 89 års modell (dvs ”bara” 10 år gammal … men den var billig. Och extremt lättplanande!), sedan en 90 års modell. Den hade jag ända fram till ca 2004 (därav min alias “Electric”), då jag slog till på en Mistral Flow 266 (99 års modell, 93 l) – till stor förvåning för min omgivning (de trodde aldrig jag skulle lämna Electricen …). Sedan har det fortsatt med flera brädor i olika storlekar …
/Lars
-
Vi var några vid Farstanäs och upplevde mycket riktigt att vinden vred långsamt upp mot NV men aldrig gick så långt (i alla fall inte före kl 14).
Kl 10 vad det ca 270 grader (dvs rak V), kl 11 ca 275 grader, kl 12 ca 280 grader, kl 13 ca 285 grader – och då var det en “känsla” av VNV (dvs nästan frånlandsvind, svårt ta sig in från fjärden), men någon klockren NV (315 grader) var det aldrig så långt. Hur det blev senare vet jag inte.
/Lars
