feg
Forumsvar skapade
-
Helt avspänd
Men är det inte trist att de som är erfarna och kunniga är relativt tysta här på konfen. Det är ju mest nybörjare som frågar och svarar på varandras frågor.
Jag kan tänka mig att det sitter en hel del sk kunniga surfare och läser för att sedan garva.
Ett typexempel var en tråd om vattenstart för några dagar sedan./Feg
-
Antingen har Extremfreak både stora vaxproppar i öronen och livli fantasi eller så är detta ett tecken på vad jag pratade om förut. Man kan aldrig få rediga och konsekventa svar från bolagen. De som svarar i luren kan inte försäkringsvilkoren och de som de i sin tur får att ringa upp en kan lika lite…
Trist…/Fegis
-
Du va ju ett äkta nöt
Om du nu har så jävla koll själv så ge killen ett tips förfan.
Inte konstigt att de (vi) som har no koll svarar vad vi tror när killar som VET (det är du va?) inte behagar göra annat än gnälla på de som svarar.jävla nöt
-
Bäst är att skaffa föräldrar. . .
sen använder man deras garage
/Fegisen, som bor i en etta men förvarar MC, moutainbike och Windsurfingprylar i päronens garage, källare osv
-
Mitt tipps är att du kastar dem och köper bättre begagnade.
Hade en glasfibermast förut till min och brorsans bic Rumba som blev stickig och pajjade mina händer med miljarder stickor som var så små att de inte gick att tabort. Det blev fula sår som tog två månader att läka. AJ AJ AJ!/För feg för att segla glasfibermast
-
Tjenare
Jag vet inte hur kul alla tycker det är att läsa om hur jag gör, men jag skriver ändå.
Eftersom jag nyligen lärt mig så tror jag självklart att jag minns uppgivenheten och alla frågetecken man hade i huvudet.
Det självklara svaret på hur man gör är väl att alla gör på olika sätt, sitt eget. Den förklaringen hjälpte aldrig mig och jag var heller inte envis nog att klura ut balansen själv. Min lösning var att kolla på brorsan när han startade inne på grunt vatten. Efter detta förfinade hans teknik till att bli min, framför allt under en Rhodos resa i början av augusti i år då jag var tvungen att vattenstarta på grund av vågorna.Nu följer en pedagogisk (hoppas jag) redogörelse:
1. Se till att brädan ligger med långsidan mot vinden.
2. Seglet ska ligga rakt bak över brädan med masten mot vinden och bomnocken bort från vinden.
3. Simma så att du ligger precis vid brädans bakre del så att du kan hålla en hand på vardera brädans bak och den andra på bommen. Om brädan ligger på min högra sida och masten på min vänstra så korsar jag armarna så att vänster hand hamnar på brädans bak och höger hand kan dra i seglet. Många snackar om att ta tag i masten men det skapade problem för mig i början eftersom man måste byta grepp när seglet lyfter så mitt tipps är att ta tag i den del av bommen som ligger under vattnet så nära masten du kan.
4. håll enligt ovan och simma mot vinden samtidigt som du rycker och lyfter seglet i samma rörelse mot vinden. Seglet ska svänga mot vinden så att från att ha legat med mast fickan mot vinden ska masttoppen åka mot vinden. Rycka och lyfta kräver ett grundligt förtydligande. Rycken och lyften ska vara korta och mycket snabba och intensiva. Om man rycker sakta kommer bara dina surt tillsimmade vinklar mot vinden förstöras och om du lyfter för mycket kommer vinden att lyfta mastfickan ur vattnet och därmed sänka bomnocken ner i vattnet samt sabba vinklarna igen.
5. När du rycker i seglet så kika på hur det sakta bildas en luftspalt mellan segel och vatten. Detta är delmål ett.
6. Nu gäller det att behålla seglet ur vattnet. Med småsegel som 6.0 och däromkring så är det lätt. Jag lärde mig dock att vattenstarta med mitt 9.5 kvadratmeter segel vilket har en tendens att inte vilja lyfta bomnocken. Här kommer lösningen som jag använder, se till att trycka brädans rumpa med vänsterhanden och dra seglet vidare mot vinden så att den lyfter seglets underlik. Jag brukar lägga seglets underlig innanför den främre lä fotstroppen (den som sitter på den sidan av brädan som är bort från vinden) så att brädan lyfter seglet lite.
7. När du nu ligger i vattnet med brädans långsida mot vinden och seglet är i luften med masttoppen pekande från rakt mot vinden ner till 45 grader snett mot vinden gäller det att balansera det så att det inte rycks ur händerna och inte faller ner i vattnet. Tricket är att seglet lyfter från vattnet när du skotar hem och faller mot vattnet när du skotar ut.
8. Efter att man lärt sig att flyga seglet så ska man ju upp också. Sätt upp den bakre foten mellan främre och bakre fotstropparna och simma med framfoten för att behålla rätt vinklar.
9. Fånga första bästa vindpust genom att skota hem lite samtidigt som du sträcker armarna maximalt och för seglet mot brädans för, så att masttoppen pekar mot vinden.
10. För att komma upp nu så måste du
a. simma hårt med benet som är i vattnet
b. sträcka huvud och hals in mot mastfoten för att förskjuta vikten närmare brädan
c. dra brädans akter inunder ditt arsle för att skapa extra lyftkraft.
11. När seglet står nära lodrätt upp från brädan är det bara att häva sig upp med armarna men framför allt med att trycka ifrån med bakfoten som är på brädan och fortsätta att simma hårt med benet som är i vattnet.
12. Sätt simmfoten precis framför mastfoten för att häva brädans vilja att sjunka med rumpan och peka nosen mot vinden.Vinklarna för segel och bräda varierar utifrån vindstyrka. Beskrivningen ovan kan sägas gälla de vindar som är lagom för den segelstorlek du använder. Dvs när du kan plana med det seglet då funkar denna teknik.
Om du seglar överriggad ska du ligga med brädans nos och masttoppen mer mot vinden. Mer och mer ju mer det blåser.
Är du däremot underriggad hjälper det att starta i slör, dvs med nosen på brädan från vinden och masttoppen mot vinden. Ju mindre det blåser ju mer, mer och mer.
Så mycket text för något man bara gör. Jag fattar inte men förklaringen är väl att man lär lite åt gången och lägger ihop alltefterhand.
Jag svara gärna på frågor men hoppas att någon som är mer proffsig kan rätta mina blundrar så att min taskiga teknik inte blir förhärskande ute på vattnet.
Tack för mig /fegisen som sticker ut hakan framför ett skenande SJ-tåg och talar om för alla hur man gör.
-
hmm… det funkar att kolla för mig.
Jag ska ta och beställa vilkoren från bolagen så att jag kan jämföra.
Tackar för svaren, schyst att du tar dig tid.
/Feg
-
Lysande!
Varför kan inte bolagen svara så här rakt?Jag ska kolla igen med bolaget där jag har min hemförsäkring och se om de kanske kan hålla med dig.
Hoppas att du även svara på extra fågorna…
/Fegisen
Angående att kolla för resten av frågorna så kan man skrolla ner sidan när man skriver inlägget för att se det inlägg man svarar på.
-
okej, då försöker jag att konkretisera mina frågor.
Gäller försäkringen:
1. min TOTALA utrustning, eller bara en bräda och en rigg?
2. mina grejjer när jag reser och grejjerna är i min surfbuss?
3. mina grejjer när de ligger i mina föräldrars garage?
4. för prylarna om jag smäller med surfbussen när allt är i den?Till sist kommer ett par specialare:
5. vad bör försäkringen kosta per år?
6. vad bör självrisken vara?
7. hur försäkrar formulakillarna sina prylar? (mer än 10 kvadratmeter och mer än 20000-30000 kr för grejjerna)
8. om nu nåt skit händer hur vet man att man kan få ut skadan på försäkringen när villkoren är så extremt löst formulerade att mina frågor ovan inte blivit besvarade via dem.Om du kan svara på dessa frågor så överträffar du de försäkringsbolag jag pratade med för ca. sex månader sedan.
Du ville ju inte tipsa om bolag sist så jag gissar att du inte har lust att avslöjja var du har dina grejjer försäkrade, men flera verkar snacka om länsförsäkringar men när jag snackade med dem så frågade de mer eller mindre vad vindsurfing var.
/FEGisen
-
Tjenare
Jag har läst dina tidigare svar, även ställt frågor till dig och fått svar. Det var dina svar sist som fick mig att ringa runt till ett antal bolag.
Grejjen är att bolagen inte kan ge tydliga svar. De vet vad det kostar men inte vilka vilkoren är och vad försäkringen täcker.
Det jag frågat har varit om försäkringen täcker min UTRUSTNING. Svaret har varit att det gäller EN bräda med ETT segel (max 10 kvadratmeter hos de flesta och upp till 15 kvadratmeter hos vissa). Om jag ska få med allt så kostar det extra per uppsättning. Priset har varierat mellan 200:- och 600:- per år vilket innebär upp till 1200:- per år. 1200:- per år för en odefinierad eller feldefinierad försäkring som man inte vet vad den täcker./en feg stackare
PS: Ush vad jag gnäller, men det är trist när försäkringsbolagen saknar verklighetsanknytning. Jämför man med golfförsäkringen inser man snabbt att alla på försäkringsbolagen golfar annars skulle det vara en premie per klubba…)
-
Jag blir aldrig klok…
Varje gång denna diskussion är upp så funderar jag på att försäkra mina grejjer. Jag har kommit så långt att jag pluggat på om försäkringar på deras hemsidor och ringt och ställt frågor. Summan av mina ansträngningar är 0 (noll) teknade försäkringar för mina älskade leksaker.Jag blir lite förvånad och lite undrande när du skriver att det ersätts upp till 30000:- osv. När ajg snackade med LF sa de att deras försäkring ändast gäller en bräda och en rigg, att den täcker upp till 20000:- samt att den kostar 600:-/år. Detta tycker jag låter som att försäkra varje klubba i golfutrustningen separat, håller ni med? Dessutom täcker de bara upp till högst 10 kvadratmeter segel och 10 hästkrafter (jag har 9.5 kvm som störst men jag utveklar minst 250 hästkrafter planandes).
Generellt beror min misstro mot försäkringsbolagen på att de inte kan sina egna försäkringar. När man ringer dem kan de inte svara utan måste återkomma med svar. Svaret man får när de har förberett sig är dråpligt dåliga, exempelvis sa den personen från försäkeringsbolaget Salus Ansvar saker som direkt stred mot vad som stod på deras hemsida. Detta påpekade jag och fick svaret att de inte hade en aning om vad de berodde på men att de som de sa gällde…
Summan av detta är att jag har tre för året nya riggar av 2002 års modell, en sprillans fanatic bräda samt lite annat som är äldre. (Dessutom har jag en ful ovana, jag smaschar brädor med hjälp av kastfall)
/en feg stackare som inte vågar försäkra sina prylar och knappt vågar använda dem…
-
som van, förhoppningsvis, föredetta badare/loser kan jag intyga att det är sällsynt med folk som kollar varför man ligger där och simmar, drar rigg eller allmänt bara har problem. Typexemplet var när jag var på Rhodos i början av augusti. Jag knäckte masten direkt efter att jag vattenstartat och blev sedan sittande, vinkande/flaxande på brädan en kilometer ut från stranden. Det riktigt löjliga var att det säkert var 100 surfare på vattnet som swischade förbi mig, ibland så nära att jag fick vattenstänk på mig. Tro inte heller att jag inte försökte få kontakt, jag både ropade och visslade. Eftersom jag skriver detta så vet ni ju att jag överlevde… det beror endast på att centret där jag hyrde prylar upptäckte mig med kikare efter 15-20 minuter och hämtade mig.
Tur som är har jag alltid en polare med när jag seglar som kollar vad fan jag gör… och jag kollar honom.
Under året har jag fått sån koll att jag inte är en riktig badare längre, så med dessa minnen kollar jag alltid på de som tar onormalt lång tid på sig.
/en feg stackare
-
Nej det spelar ingen roll att bommen varit i vattnet.
Jag tror att det beror på att den riktiga kylan kommer från vinden och fartvinden, den så kallade köldeffekten.
Vattnet blir ju aldrig kallare än 4-6 plusgrader medan jag tror att man ibland seglar i temperaturer som är lägre. Till detta måste man lägga köldeffekten vilken är enorm eftersom vi av någon konstig anledning oftast seglar när det blåser en del.Det är sant att både vanten och bommen blir blöta när de hamnar i vattnet. Visst blir det kalt direkt men det leder endast till att man får bita ihop under en 15-20 sekunder medan handen värmer upp insidan på vanten och bommen där man håller. Flyttar man sedan handen eller ramlar i ytterligare en så gäller de 15-20 sekunderna igen. (Detta innebär att om man är en frekvent badare bör man ha vantar utan hål)
Den snabba uppvärmningen beror på att fingrar ligger mot varandra (inte skiljs isär som i handskar), att vanten skyddar mot fartvinden och gummiytan och aluminium/kolfiber i bommen leder värme dåligt)Nackdelar med olika alternativa handvärmare som jag har upplevt är att hela vantar/handskar ändå är kalla samt att handen är blötare i dessa eftersom vatten ändå kommer in.
Att handen är blötare med hela vantar/handskar leder till att huden i handen löses upp och blir mjuk för att sedan släppa och skapa riktiga sår pga friktionen istället för att bara ge händerna lite valkar.
Jag har testat diskvantar men de glider sakta av handen och/eller går sönder pga av friktionen mot bommen, dessutom värmer de dåligt eftersom de är så tunna. Slutsatsen enligt mitt resonemang ovan är att dessa vantar inte skyddar mot fartvinden.
Jag har även testa hela handskar vilka kanske är varma men diametern på greppet ökar vilket medför kramp dvs dålig blodgenomströmning med följden att man blir kall ändå.Sista argument är att jag seglade sista gången den 24 november 2001.
/en feg stackare som var rädd för kyla men nu har varma händer
PS: det viktigaste för att ha varma händer är att hela kroppen är varm. Det betyder att dojjorna och dräkten måste vara varma samt att man använder huva. Jag har dojjor med skaft, semitorr NP dräkt, huva och öppna vantar. Förutom detta använder jag en NP flytväst när det är kallt eftersom den hjälper till att värma kroppen.
-
Fiskevantar???
Köp vindsurfingvanta från NP. Tumvante som är öppen i handflatan vilket gör att diametern på greppet inte ökar.
De ger värme och fartvindsskydd samtidigt som man kan släppa ut handen genom hålet i handflatan om det är för varmt.
Det enda negativa är väl om man har tänkt ligga i vattnet största delen av tiden, då blir det svinkallt./en feg stackare med numera varma händer
-
Det är väl inte så fasligt?
Jag gämför med min omgivning som har husvagnar, båtar, sommarstugor osv…Jag har ioförsig förköpt mig på tre nya segel och master samt två bommar och en bräda samt en surfbuss och lite löst skit som skor mastförlängare osv. Detta kan vid vid en första anblick kan anses dyrt.
Men de matematiska och ekonomiska kalkyler jag använder mig av är:
– kronor per seglad timma
– kronor per glädjefnatt efter lyckade seglingar
– kronor per förfrusen tå
– kronor per kastfall (ofrivilliga volter kan också vara kul?)
– kronor per smashad bräda (två detta år)
– kronor per smashad mast (en hyrd på Rhodos, hmm… den räknas nog inte)
– osv. (ni har nog fler)– oj jag kom på en till… kr/kg … nej fan jag har ju inte köpt en Järvinen.
Summan av mina små ideer är att glädje kostar lite men varar länge.
Ytterligare fördelar är att vi inte behöver resa förtält, klä oss i 80-tals träningsoveroler, vaxa fribord, måla bottenfärg, rensa ogräs och resa majstång och att inte förglömma som någon tidigare sa, det funkar ju att segla hela året (nästan)
/en feg stackare
