hot
Forumsvar skapade
-
Twist = en form av dans. Och jag dansar inte!
Twist eller inte? Så här ser jag på det.
Anledningen till att man bygger in twist i en flygplansvinge (inte stabben Patrik) är att dels så längdstabilserar detta vingen och dels så rollstabiliseras hela flygplanet vid sväng.
På långa vingar ger twisten en märkbar effekt = minskning av det inducerade motståndet.
(Totalmotståndet = Profilmotstånd + Inducerat motstånd)Detta utnyttjas på våra segel, som blir längdstabila av twisten och lättare att hantera.
Kan vi utnyttja detta på vår fena? Knappast, fenan sitter fast längst bak på en stor bräda med en fet pilot och ett segel som är för stort. Fenan fungerar som Patrik säger, bara som ett stabiliserande roder för att ta upp sidomomentet som bildas där bak av segel och pilot.
Alltså har en twist av fenan bara marginell betydelse. Och dessutom är det en känd faktor att en twistande, mjuk fena vibrerar, ofta med följd att man får ha öronskydd.
Minskningen av det inducerade motståndet vid twist är maginell. (bättre att öka sidoförhållandet = längre fena, detta ger betydligt större effekt)
När det gäller att ev förhindra avlösning etc på fenan, förhindra spinout, är det inte någon faktor att titta på, utan här är det i stället fenans planform, profil, yta och sidoförhållande som ger resultat.När det gäller flex (mjuk, hård fena) så kan den lite mjukare fenan ge nybörjaren lite mjukare gång i bökigt vatten. Men då fungerar fenan ej som tänkt och ger dels för lite lyftkraft samtidigt som de konstiga momenten som bildas, kan lyfta brädan ur vattnet.
Detta är till fördel vid Formula och lättvindslalom, men bra fenor twistar fortfarande inte, utan flexar bara.Mina fenor (di röe) twistar knappas och flexen i spetsen är max ca 4-5mm.
Rätt eller fel, men det funkar riktigt bra, och man har alltid kontroll på ekipaget.Tycket man att kraften från fenan är för stor (ont i benen) så tror jag det är fel att använda mjuka, degiga fenor som åtgärd, utan gör som Patrik säger, byt fena till en med mindre yta, då du byter segel.
Jag har oftast en fena till varje segelstorlek, även om mina styva fenor knappast ger några problem pga storlek/yta. -
Vi har gjort en del tester på fenor vad gäller ytfinish. (Se tråd: Mera fensnack.)
För farter mellan 25-30 kt, gav slipning med 800-1000 papper lägst motstånd. För farter mellan 35-40 kt, funkade ett 1200 bäst.Inte helt överförbart till brädan, pga olika Reynolds-tal, men det borde ligga i samma område. 320 kan bli lite grovt.
Ska man åka fort, bör man slipa bort dekaler och annat skit under brädan. Dekaler framför fenan gör att avlöst gränskikt träffar denna och får den att lösa av, tidigare än man vill.
-
Faster
Eftersom du inte vill visa din fena, kvittar det väl vilken profil du har.Om du tar en bågfil och sågar din bästa fena rakt av, från framkant till bakkant, kan du se hur profilen ser ut. Den är säkert symetrisk och ganska vass i bakkant.
-
Fenan och dess funktion är ju ett ganska omdiskuterat ämne bland seglare, och fenan kan nog ses som en av hörnstenarna i vår utrustning.
För att sprida lite info om hur fenan fungerar och varför, hur man ska välja bland alla modeller etc etc, har jag börjat fila lite på en artikel som ger lite info om detta.
Artikeln kommer att ta upp vad jag och andra har kommit fram till, vad gäller teori och praktik. Förhoppningsvis hinner jag färdigställa artikeln under våren.Det är alltid roligt att diskutera fenor, med alla, för det finns alltid något nytt att lära för alla.
Jag ser fram emot att träffa intresserade på Haga, vecka 20, för att utbyta erfarenheter.
-
Rätt Svenne
Det har forskats mycket lite på vad som sker i gränsskiktet kring en fena/bräda i vatten. Vad jag vet så finns det ännu ingen som studerat tryckfördelningen för komb. bräda/fena. Det sker en hel del intressant här när man seglar i olika förhållanden. En av anledningarna till att jag konstruerat fenor med bred bas och fillet är att jämna ut trycket mellan fenan och brädan. Detta verkar fungera för att förhindra ventilation (spinout), men vilka negativa effekter det för med sig i stället, återstår att studera.
Ett problem med fenutveckling är ju att det saknas beräkningsmodeller/formler för just denna typ av applikationer. Marknaden är allt för liten, så det blir en handfull entusiaster som gnetar på, oftast med begränsade medel.
Men som alla erfarna seglare vet, så är det inte bara teori som gäller, utan i det är i hög grad vad som händer i praktiken, under brädan, som gäller.”Anledningen till att jag började konstruera fenor en gång i tiden, var att jag tröttnat på att åka omkring på tvären med brädan. Med 50% inspiration och 50% transpiration startade jag 1986 att utveckla egna fenor, anpassade till att passa min seglingstil. Det blev ganska lyckat och det ena ledde till det andra och efter 2 år kördes ett par av dessa i PWA-cupen.
Som återfallssurfare med start för 2 år sedan, kunde jag tyvärr konstatera att inte mycket hänt på fenfronten de senaste 10 åren. Jag testade vad som fanns på marknaden vad gäller slalom och vågfenor och blev rätt besviken.
Vad göra? Fram ur garderoben åkte de gamla våg-fen-formarna från 80-talet och fenproduktionen var igång. Vad gäller slalom så hade jag en del indeer på lut, så här fick det bli ny design. Sen följde en speedline av bara farten.
(Jag har nu såld eller sågat i sönder alla andra fenor som jag köpte från andra fentillverkare. Meanline, Select, Tectronics, Curtis, Drake etc. Endast en Formulafena från Drake återstår. med den kommer snart att ersättas av en egenkonstruerad.) Vi får se hur det utvecklas framöver. Tyvärr kan jag idag ej erbjuda fenor till andra intresserade, men förhoppningsvis får jag mer tid framöver. Men utvecklingen kommer att fortsätta med målet att ”hitta” den optimala konstruktionen./HOT
-
Jo, Aussiesarna vet vad dom sysslar med, och ligger väl före dom flesta, speciellt vad gäller speedfenor.
Även Andrew Cohen (ACD) vet vad som gäller, och han är på G, med nya kreationer. -
Angående bilder så finns det nog en hel del, men det är ju en del år sedan.
Förmodar att man kan gräva fram en och annan.
Däremot finns det fenor som tillverkades 1987 som fortfarande är hela och i drift här på Roxen. -
Jag förmodar att du med rills menad dom ”åsarna” som bl.a. Black Marlin har på främre delen av kroppen. God för >120km/h. Mönstret bildas av V-formade åsar som ligger i ett speciellt läge i förhållande till varandra, vilket sänker motståndet markant, speciellt vid högre farter.
Har funderat en hel del på detta dom senaste 5 åren.
Det är svårt att tillverka med precision på en fena, och en sk. turbo-tejp vid rätt position på fenan borde ge samma effekt.
Turbo-tejp är en tjock tejp i form av ett zig-zag mönster eller alt. en tejp som man tryckt in ”piggar” ca 1mm höga. Dessa ”piggar” sitter på 5-10mm avstånd från varandra och använd på nästan alla högvärdiga segelflygplan idag, för att påverka avlösningen positivt. (Man flyttar avlösningsblåsans läge bakåt, på profilen)Detta kräver dock moderna profiler, vilka för vatten, ännu inte sett dagens ljus. Jag håller på att räkna och testa en del på detta. Vi får se om det ger önskat resultat.
-
Bingo!
Det var en hel del av dåtidens Cupseglare som körde med dessa röda ”spjut”.
Även Anders B. körde en del i PWA med ett par av dessa./HOT
-
Det finns en och annan fena producerad även här i landet.
Nedan en Slalom-line i kolfiber prepreg. 30-50cm.
Profilen är en low-cav.utvecklad redan 1995 av forskare vid UCLA, senare mod av oss på SAAB.
Finns även en Speed-line,men den är ej utprovad ännu, så den får vänta lite.
Speed-linen har även fillets runt om hela fenan för att tåla höga Ncrit.Efter tester kan konstateras att man kan köra med 2 storlekar mindre jämfört med SR6b, Tectonics Goldwing för samma konfiguration.
Vi får se hur långt vi kommer. -
Vi var några Speedfreeks som testade olika ställen på Kanalen på 80-talet.
Svårt att anpassa vinkeln efter vindriktningen men vi hittade en liten sjö (Ljungsjön vid Ljungsbro) i anslutning till kanalen där det gick lite bättre. Anders B. kom väl upp i ca 36-38knop på 100m mätstäcka. Vapnet var en nål med 30cm bredd.
Annars inget att rekommendera, för svårt med riktning och byig vind.Jag tror mer på Högby. Testande där i höstas, fy f-n vad det gick, tills fenan bottnade. Bästa riktn. SSV-V men funkar även vid NO. Borde gå att nå 40 bakom piren, vid högvatten.
-
Jag har haft liknande problem med min 3000 dräkt, den spricker i grenen.
Försökte att reklamera hos SP men insåg snabbt att det enklaste var att laga den själv om jag inte ville vara utan dräkt en längre tid och med en massa strul under tiden.Bostik kontaktlim och 3mm neopren fixade snabbt läckan och har hållit drygt en säsong nu utan minsta läcka. Gick till och med att maskintvätta utan problem.
Blir nog en Prolimit eller O’neil nästa gång.
/HOT
-
Jag köpte en DRAKE kopia. Funkar minst lika bra som en Custom
/HOT
