jlhp
Forumsvar skapade
-
Fick tag på ett quadset med 15,5 bak och 9 fram. Kändes kals med 4,7 men hopplöst för litet med 5,4. Fick testat en 90l bräda med 16 bak och 11 fram med 4,2 för ett tag sedan, kändes inte som för mycket fenor. Skall prova mig fram med större fenor, får se var det landar någonstans. Börjar med framfenorna, siktar på 11 fram. Får se sen om jag behöver större bak, tänker i så fall 16,5 där.
-
Jättetrist att det blev så med Naish, men då kan vi ju lägga slantarna på andra märken.
Den hårda sidan av sport, bara en kan vinna och det finns inget som säger att de bästa och finaste människorna får vinna hur välförtjänt det än vore. Kommer osökt att tänka på tex Ronnie Pettersson… Sen kommer jag också att tänka på Jenny Rissveds som fick vinna OS-guld men inte kunde sätta värde på det. Det är väl som Strindberg sade -“Det är synd om människorna”
Riccardo verkar vara en genuin kille, men det blev som det blev. Men jag minns en gång i tiden när han var ostoppbar i Freestyle och vann flera år i rad (om jag minns rätt), så han kan ändå se tillbaka på en fantastisk karriär.
-
Underbart! Det är ju nästan lika roligt att titta på som att segla själv… 🙂
-
Kul, hur har det gått?
Det är ju ingen prestandabräda så hyvla och slipa lite på en lämplig träbit och passa in i centerbordstrumman. Helst marinplywood.
Tips 1: Om du vill segla lite mer kan det vara idé att göra som vi gjort med en gammal hinkplastbräda. Gjutit ner en rostfri M8 långmutter med epoxy och lite glasfiber i mastfotshålet – så kan man skruva i en modern mastfot och köra med vilken rigg man vill.
Tips 2: försök hitta den där mast-bomkopplingen. Det är verkligen inte kul när bommen inte sitter fast ordentligt. Många med mig menar att snabbkopplingsbommarna är en av de främsta förbättringarna som gjorts inom vindsurfingen…
Tips 3: försök hitta någon eller några att segla tillsammans med. Det blir så mycket roligare då med longboard. Var finns du någonstans? -
Ursäkta att jag inte såg din trådstart förrän nu, ibland kan det gå rätt länge mellan gångerna jag kollar av Surfzone men jag har inte gett upp forumet, föredrar riktiga forum framför fejan men vi verkar vara ett fåtal som tycker så numera.
Alltid kul med vintage långbrädor. Jag kan inte din närmare men det är säkert så att det finns betydligt bättre brädor för lättvindssegling som de skriver i den andra tråden, men å andra sidan så är alla kortbrädor helt värdelösa i lättvind så jämför med rätt saker så kan din bräda vara hyfsad ändå, särskilt om du inte är så tung. Långbrädor är grejen för att få många timmar på vattnet och särskilt i insjöar och skärgårdar. Så “Go for it” säger jag! 🙂
Det låter som att du inte är nybörjare så det borde inte vara så omöjligt för dig att få ihop grejerna. Det knepiga är nog bara mastfoten och så framförallt att få fast bommen ordentligt så att den inte glappar mot masten. Det är bommen jag skulle rekommendera att du försöker få tag på en modern med snabbkoppling för det blir helt olidligt om inte bommen sitter fast ordentligt. Dessutom är de här gamla bommarna hopplöst mjuka vilket gör att seglet påsar sig så fort vinden ökar lite vilket är tvärtemot vad man vill vilket är en starkt bidragande orsak till trekantseglens dåliga rykte. Om du bestämmer dig för ny bom någon gång så skulle jag rekommendera Severne Alu, finns bland annat på Surfspot.se.
Jag har skannat in en gammal bok “Börja segla bräda” från 1983 som jag kan skicka till dig om du vill, det kan finnas en del användbara riggtips där. Kontakta mig via PM så löser vi det därifrån.
Donsö är väl inte så långt ifrån Rörö? Om du har möjlighet så kan jag inte nog rekommendera att vara med på årets Rörö runt som skall gå av stapeln den 29 juli. Förra året hade vi ett fantastiskt väder med cirka 3m/s och strålande sol och ett fantastiskt arrangemang där bland annat alla deltagare bjöds på middag på en restaurang efteråt! Det var ett väldigt blandat startfält där du garanterat inte hade kommit sist med din Vinta utan snarare någonstans i mitten av fältet.
-
Rörö Runt kommer att gå lördag 30 juli. Finns information på Rörö Runt Vindsurfings Facebooksida eller instagram @rororunt, men kopierar in det här också.
3 klasser:
70/80-talsbrädor
windfoil
allt däremellan9.30-10.30 Incheckning
13.00 Start
18.00 PrisutdelningStart och mål är utanför 1:a viken, stranden precis vid gästhamnen. Vilket håll vi seglar beror på vinden och seglarna blir informerade vid incheckningen. Det lär gå bilfärja ut till ön.
Anmälan via SMS eller mejl: 070-1466994, rororunt@gmail.com
Anmälan ska innehålla:
Namn
Telefonnummer
Anmäl även om du vet vilken klass du vill segla i, annars anmäler du det vid incheckning.
Startavgift 100kr, betalas på plats vid incheckning.Allt deltagande sker på egen risk
Varmt välkomna
-
Kopierar in texten så den finns kvar även om länken försvinner:
3Di-SEGEL ÄR LÄTTARE OCH STUMMARE ÄN ALLT ANNAT. MEN DET ÄR INTE DEN VIKTIGASTE FÖRDELEN.
Vad innebär 3Di-teknologin? Vad är skillnaden mellan 3Di och 3DL? Och vad är det egentligen för fel på dagens membransegel? Det reder vi ut här. Häng med på en resa som spänner över 25 år!3Di-seglen lanserades 2010 och tog seglarvärlden med storm. Snart satt det 3Di-segel på de flesta av världens hetaste kappseglingsbåtar. Bilden var tydlig; Om du kappseglade och verkligen siktade högt, då var det 3Di du skulle ha.
Det var förstås bra. Men det gjorde kanske också att den absolut största fördelen med 3Di hamnade lite i skymundan.
Ett 3Di-segel är lättare och stummare än allt annat på marknaden, ja. Men det viktigaste är att de håller mycket längre än alla andra typer av prestandasegel.
Skillnaden är faktiskt dramatisk. Det finns 3Di-segel som har gått 75.000 sjömil och som fortfarande är i hyggligt skick. Och då talar vi om racingsegel byggda i stumma material som kevlar och kolfiber, och sådana är ju inte direkt kända för att vara långlivade.
Membranseglens uppgång och fall
För att förstå det unika med 3Di-teknologin får vi börja med att titta lite närmare på hur ”membransegel” eller ”stringsegel” är uppbyggda. Anledningen till att vi för drygt tio år sedan började utveckla 3Di var nämligen att komma tillrätta med de ganska allvarliga brister som den här typen av segel har. Det gäller såväl våra egna 3DL-segel som alla de andra varianterna av membransegel som numera finns på marknaden.Först en snabb recap: Våra 3DL-segel, som väl får betraktas som alla membransegels moder, gjorde entré 1992 och under de 25 år som gått sedan dess har de vunnit allt som går att vinna på världens kappseglingsbanor, från Americas Cup och Volvo Ocean Race till lokala klubbkappseglingar.
Vi var länge ensamma om tekniken, men dag kan alla segelmakare erbjuda sina kunder något liknande. De större kedjorna har byggt upp egna produktionsanläggningar och mindre segelmakare köper membran eller rent av färdiga segel från bland annat Kina.
Vi är oerhört stolta över våra 3DL-segel och vad de inneburit för segelsporten. Samtidigt är det uppenbart att den här typen av segel har inneboende problem som aldrig kommer att kunna lösas.
Vi kan ju inte tala för resten av branschen, men för oss är lösningen ganska självklar: Det börjar bli dags att låta membranseglen gå i pension.
Vi är oerhört stolta över våra 3DL-segel och vad de inneburit för segelsporten sedan de lanserades för 25 år sedan. Men som alla membransegel har de en del fundamentala problem som aldrig kommer att kunna lösas. För oss är lösningen ganska självklar: Det börjar bli dags att låta membranseglen gå i pension.
Utmaningen: Att ta fram ett segel helt utan film
Ett membransegel skapas genom att långa strängar av någon stark fiber (exempelvis kevlar eller kolfiber) limmas ihop med ett eller flera lager av mylarfilm. Ibland lägger man också på ett skyddande lager av tunn väv. Konstruktionen anpassas efter varje specifikt segel, och fibrerna läggs så att de följer den förmodade kraftriktningen i seglet. Det får på så sätt ett karakteristiskt och ganska vackert utseende med bågformade linjer från horn till horn. Strukturen är särskilt tydligt i motljus.Man kan säga att membransegel bygger på en sorts lager-på-lager-princip. Man skulle också kunna säga att det i grund och botten är ett mylarsegel förstärkt med tunna strängar av kevlar eller kolfiber.
Och det är just mylarfilmen som orsakar de största problemen.
Filmen har egentligen bara en enda uppgift, och det är att hålla de kraftbärande fibrerna på plats. Mellan strängarna uppstår ett ”mellanrum” som bara består av mylar. Det är ett tunt och sprött material, känsligt för UV-ljus och obetydligt starkare än en vanlig presenning. Och det här gör seglet känsligt för veck, fladder och nötning.
Fiber och film har också helt olika egenskaper, inte minst när det gäller elasticitet, vilket gör det svårt att få dem att fungera bra ihop. Dessutom är det bara en tidsfråga innan fibern och filmen börjar släppa från varandra. Man brukar tala om delaminering. Om du någon gång haft ett laminatsegel med några år på nacken vet du nog vad det innebär.
Problemet är varken nytt eller specifikt för just membransegel. Det har varit känt ända sedan Lowell North hissade den första mylargenuan (känd som ”The garbage bag” på grund av dess gröna kulör och glansiga ytfinish) på tolvan Enterprise under Americas Cup 1977.
Efter att ha brottats med det här problemet i över 30 år insåg vi till slut att enda möjligheten var att utveckla en helt ny typ av segel som inte innehåller någon film.
De första stegen togs i samband med Americas Cup 2007 med ett projekt som gick under kodnamnet ”Amalgam”. I största hemlighet byggde vi 19 segel helt utan film till Team Alinghi. Seglen blev ärligt talat ganska misslyckade men vi lärde oss massor. Året därpå hade vi lyckats utveckla ett fungerande segel och 2010 hade vi en färdig produkt som gick att sälja. Vi kallade den 3Di.
En helt ny typ av segel
3Di-teknologin är alltså INTE en utveckling av 3DL, och ett 3Di-segel har egentligen ingenting gemensamt med ett membransegel. 3Di är en kompositkonstruktion där två olika material, i det här fallet fiber och en speciell sorts lim, via en kemisk reaktion omvandlas till ett enda homogent material. Det är precis som när man bygger ett båtskrov i glasfiber och polyesterplast. Om du sågar ut en provbit från skrovet på din båt och tittar närmare på den kommer du inte kunna skilja glasfibern från plasten. Efter härdning är det ett och samma material. Så är det även med ett 3Di-segel.Rent konkret byggs seglet upp genom att speciella fiberförsedda tejper (som vi själva tillverkar) läggs om lott enligt ett givet mönster tills det får formen av ett segel. Materialet läggs sedan upp på en tredimensionell form där det värms upp under tryck, vilket sätter igång härdningen.
Själva fibern är oerhört tunn – som ett hårstrå ungefär – vilket gör att de till skillnad från fibersträngarna i ett membransegel kan läggas extremt tätt utan att få problem med vidhäftningen. Därmed undviks de ”mellanrum” av mylar som är ett av problemen med membransegel. I ett 3Di-segel är varenda kvadratmillimeter täckt med fiber.
Tejperna med fiber är förimpregnerade (pre-preg kallas det på fackspråk) med en speciell sorts härdplast som aktiveras när den värms upp till en viss temperatur, och som därefter får en stark och kemiskt sett mycket stabil struktur. I ett membransegel består limmet däremot av en sorts termoplast. Det är samma typ av material som används i exempelvis glassbyttor eller köksskålar, och den är allt annat än stabil. Testa att hålla en plastmugg över ett stearinljus så får du se vad som händer.
3Di har fler fördelar. Ett membransegel består till stora delar av mylar, och ibland även väv, och inget av detta bidrar till styrkan. Däremot väger det ju en del. Det finns också en övre gräns för hur mycket fiber man kan laminera in mellan två mylarskikt. I ett 3Di-segel kan man lägga in hur mycket fiber man vill och konstruktionen innehåller ingen som helst film. Fiberhalten i ett 3Di-segel är därför nästan dubbelt så hög som i ett membransegel med samma vikt.
Detta är en av anledningarna till att nya 3Di Nordac håller formen så bra, trots att konstruktionen baseras på en fiber med viss flexibilitet: Skillnaden i töj mellan ett membransegel som innehåller 10 kilo kevlar och ett 3Di-segel med 20 kilo polyester är knappast synbar för andra än rena experter.
3Di-segel har egentligen ingenting gemensamt med membransegel, som exempelvis våra 3DL-segel. 3Di är en kompositkonstruktion där fiber och en speciell härdplast via en kemisk reaktion omvandlas till ett enda homogent material, på precis samma sätt som när man bygger ett båtskrov i glasfiberarmerad plast.
Det finns ett 3Di-segel för alla behov
Möjligheterna att skräddarsy 3Di-segel är nära nog oändliga. Genom att laborera med olika typer av fibrer i olika kvantiteter kan vi få fram segel med vitt skilda egenskaper. Valet man gör handlar främst om hur man prioriterar mellan å ena sida låg vikt och å andra sidan styrka och livslängd.Det finns dock ett antal standardmodeller, med namn som exempelvis ”3Di Endurance”, ”3Di Race” och ”3Di Raw”. Och nu får alltså 3DI-serien ett nytt tillskott i form av 3Di Nordac. Det är kanske inte det ”häftigaste” seglet i familjen, men på ett sätt det kanske viktigaste av alla.
3Di Nordac produceras med exakt samma avancerade teknik som de andra 3Di-varianterna, men eftersom det baseras på en i sammanhanget billig fiber har vi kunnat få ner priset till en nivå som faktiskt ligger närmare ett dacronsegel än ett membransegel.
Äntligen ett 3Di-segel som är tillgängligt för en bredare skara seglare!
En helt unik teknologi
Till sist: Ibland får vi på omvägar höra att det finns branschkolleger som påstår sig kunna erbjuda segel som är ”ungefär som 3Di”.Men det kan de inte. Det här sättet att bygga segel är helt unikt och skyddas av en rad patent. Ingen annan segelmakare kan göra något som ens liknar 3Di-segel utan att få ett antal barska, förmodligen amerikanska, advokater på halsen. Att man är så på hugget på vårt huvudkontor beror förmodligen på att det så att säga ligger mer än bara segel i potten; 3Di-teknologin används numera även inom rymdindustrin, flygindustrin och Formel 1.
Mycket spännande. Men det är, som det brukar heta, en helt annan historia.
-
Här är en liten genomgång från North själva. Om man ska tro deras reklamsnack så är det i flera viktiga avseenden något annat än vanliga membransegel, som tydligen också utvecklades av North och funnits på båtar sen början av 90-talet.
-
right. jag har ju inte varit aktiv här på 15år eller nåt men jag såg den här tråden av en slump, tittade på nas’en och hade np 2000->2013 + en del strö-dokument ifrån samma källa.
Så jag zippade ihop det och la det på mediafire [190mb]: /r
Såå grymt! Stooort TACK!!!!
-
Så här ser min bräda ut nu. Nästan samma bild, ha, ha. Hade lite gammal halvtorkad Liquisole liggande så provar med det denna gången, får se hur det blir…
-
Tack för svar Benko, kul att se att det fortfarande finns någon mer än jag här 🙂
Först, tja, vi är väl kanske alla olika, jag har även en 110 liters freestylewave som jag kör vågor med 6,9 med så för mig är 5,4 definitivt ett vågsegel. Sen är storleken på vågorna en annan sak… men tycker numera att det sällan är några vågor att tala om ens med 4,0. Sen jag började köra 9,5 raceboardsegel på min DII:a för några år sedan så har ju 5,4 blivit en smidig och nätt liten näsduk att hantera 😉
Och ja, jag har mindre quadbrädor också 🙂
Utifrån både dina erfarenheter och egna tankar så lutar jag nog starkt åt en quaduppsättning då.
Twin går nog bort, höjdtagning är viktigt för mig, och särskilt i lättvindsförhållanden. Dessutom är spin-outs i toppsvängarna inte alls min grej, jag vill helst ha grepp och en bräda som svänger på rockern.
Thruster skulle nog funka, men har redan en gammal RRD Waveswallow 88 liter så ser inte riktigt poängen med en till. Dessutom älskar jag korta fenor, det är bara så grymt att i stort sett bara kunna kliva på när man kommit ner till vattnet och slippa vada ut med grejerna här där det ofta är så långgrunt.
Det lutar åt K4 Stubby fenor. Storleken är också en fråga men lutar åt att satsa på Simmers rekommendation med 10cm fram och 15cm bak.
-
Rickard_nr1 skrev:
“inspererad av lisa windsurfings snabbkoppling på uthalshornet tänkte jag försöka göra en liknande variant. Lite cad, några prototyper i skrivaren och nu är det snart läge att prova den. De är alltså en snabbkoppling på uthalet som sätts i öglan”Tack för detta! Har letat i flera år efter en bra lösning, har du testat än, hur funkar det?
Avanti Sails har visst tagit fram en annan variant som spontant ser rejälare ut.
https://www.youtube.com/watch?v=jlA5D2iA0Us
-
Detta svar ändrades 2 år, 6 månader sedan av jlhp.
-
Detta svar ändrades 2 år, 6 månader sedan av
-
Du kan hitta mycket på Issu:
Tack, det har jag sett, men jag lyckas inte ladda ner broschyrerna därifrån, bara titta. Hur kan man ladda ner dem?
-
Finns en del att säga om dina grejer. Med rätt mind-set kan gamla långbrädor ha en hel del att bidra med än idag. Det råder egentligen ingen konkurrens mellan moderna, korta, brädor och gamla långbrädor eftersom de levererar i helt olika vind- och vattenförhållanden. För att utvecklas inom sporten är timmar på vattnet svårslaget och man kan få mååånga fler timmar om man har en långbräda. Dessutom kan man få seglingsupplevelser av ett helt annat slag som inte kortbrädor kan leverera.
Ett tips är kolla in och posta i longboardforumet här på konfen. Om du vill så hjälper jag dig gärna med råd och tips om både material och seglingsteknik.
-
Lite offtopic men egentligen fattar jag inte varför forumet blivit så dött, köp och säljgrupper på facebook skulle jag kunna tänka mig skulle slå ut surfzoneköpochsälj(fast de hard de inte tycker jag) men inte forumet eftersom jag hittils inte hittat en annan grupp eller forum för att snacka surf, köpråd diskussion osv
Jo, den stora fördelen med forum tycker jag är sökbarheten. Fejan är ju bara ett linjärt flöde som är borta när det passerat, i grupper med många inlägg per dag tar det ju bara några dagar tills det i praktiken är spårlöst borta för gott.
Men, vi har kanske pratat fenstorlekar (och antal) med mera till leda vid det här laget. Inget mer att tillägga liksom. Och för min egen del har kan det mycket väl vara så att jag köpt min sista bräda för detta livet nu…
