jlhp
Forumsvar skapade
-
@björkviksmannen
Jättekul!Du har PM angående kossor…
-
Hej!
Nu har jag en delvis preliminär, delvis spikad D2/longboardeventkalender för 2019. Uppdateras vartefter. Kom gärna med input.
26-28/4 Longboardträff i Steninge, ta med det du har (helst med centerbord) så seglar vi och har trevligt tillsammans. Steninge Vandrarhem är bokat för mat och boende.
XX/XX Longboarddag i Kullavik eller därikring, tema enligt ovan.
29/5 – 2/6 EM i D2, Heegermeer, Friesland, Holland. Notice of Race mm finns här: http://internationalwindsurfing.com/windsurfing_competion_0028v01.htm
8/6 Jäverön runt, Karlstad, SRS distans, motto ”allt som kan bära segel skall ut på vattnet”! Grillning av medhavd mat efteråt. Information här: https://www.sailarena.com/sv/se/club/kdss/javeron-runt2/ Anmälan här: http://www.kdss.se/Segling/Kappsegling/anmalantilljaveronrunt
29/6 Tylön runt, Halmstad. Mer information här: https://www.sailarena.com/sv/se/club/hass/tylon-runt2/
27/7 Runmarö runt, Stockholm, SRS distans.
10/8 – 11/8 D2-regatta, Getskär, Stora Höga, Norr om Göteborg. Notice of Race finns här: http://www.vindsurfingforbundet.com/Page/113119
-
Superkul, hoppas det kan komma i rullning i Sverige också.
Windsurfer LT har ju flera poänger. Tex billigare, enklare och (i mitt tycke) coolare än Kona, och flera märken kan marknadsföra den som sin fast det ändå är en one-designklass vilket borde kunna minska sektmentaliteten som jag tycker Kona lider (inte så) lite av. Den är nog också bättre anpassad för att kunna dubblera som SUP-bräda än Kona.
-
Här är en del kloka tankar (tror jag) från en erfaren herre (vet jag), har fetat en del av det jag tror är viktigast i texten, jag uppfattar det som att Windsurfer LT skulle kunna vara en del i precis det han efterlyser (en one design klass med flera tillverkare):
https://ilostawavein79.com/2018/08/21/windsurfing-had-my-name-all-over-it-in-1982/
August 21, 20187:44 pm
‘Windsurfing had my name all over it in 1982’
Back in May 2018 I met up with D-1 aka Former World Champ Tim Aagesen. It’s been some time since the world championship but Tim is still windsurfing…and he’s still winning.
This interview is about windsurfing at large, history as well as how we can start growing the interest for the sport again. Tim is obviously still a passionate surfer and just this weekend he ones again displayed he’s skills at the Kona One Danish Championship which he surprisingly to very few won!
Lets dive in to my talks with this legend in windsurfing
Tim Aagesen
To Tim Windsurfing was always a social celebration – a game! Tim competed next to Pete Cabrinha, Robbie Naish, Thomas Persson and the rest of the cool old gang. Traveling the world! Tim appreciates Hawaii as a one of his regular surf spots in the world. Although International acclaimed star Tim stayed true to the local crowd of windsurfers and still to this day, they have weekly gatherings on the water to fuel that competitive edge.
‘Windsurfing had my name all over it in 1982’Tim, was it you that made Windsurfing cool: “(Tim just smiles at me) I started on the Tencate Windsurfer – wooden boom and triangle blue and white striped sail. I actually still have the wooden boom and the sail, but the board had to go some years back. It must have weighed 45 kilos at least! It all started back in the summer of 1976! Back then there was no schools or educational material so it was every student for himself! And when the passionate Dane Jørgen Johanson kickstarted a range of competitions, I started to compete. The first sponsors (Martini Cocktail and Old Spice) started to show an interest already in ’78 – windsurfing was really getting hot! My first real International result came in 1980 on the Windglider where I came 3rd in the World Championships. 1982 had my name all over it – I won everything (Tim smiles).”
In the early years how was people recruited: “Well people were really keen and competition was fierce, we all sailed on same equipment same class. The best surfers were then recruited into other more open classes and some of them reached PWA level. Focus was suddenly moving and nobody wanted to back the old classes. Looking back, I think it was then the table turned and windsurfing in general took a wrong turn. Because without the focus on class 1 and 2 the momentum of recruitment had been lost.”
Is the Industry ready to engage in a more general class: “Over the years we have seen some attempts but it didn’t succeed. To compete on equal gear and terms is by far the most important element in getting Windsurfing back to the level of interest that it had decades ago. But this demands something of the brands in the sport – something that just might not be possible, because they need to develop a class or two hereby agree on gear well aware that only one or few should produce. Most would argue that this is not good business! These days it’s a race coming out with the best individual equipment and gear only to realise that this type of development is going on year after year – to my knowledge that’s not good business.”
The question no one dare to ask – would more girls in the sport do a difference: “WOW you are really pushing it now! The thing is that the younger generations are far better at promoting themselves. Both the boys and the girls, having said that, the girls just get more likes right! But if the wind is up then the boys are still far ahead although not as much as they used to be! The girls are very cool and surely they recruit other girls – and where there are girls there are boys, right?”
What is the next thing in your perspective: “For a long time I have been following the development of the foil business via Americas Cup, smaller boat classes into Kite- and Windsurfing. A great opportunity to sail in lighter conditions without loosing the thrill of speed. But foil has less to do with board and sail, actually very little to do with the pack of gear as we would normally be depending on. It’s entirety about the foil which is making me loose some of the accumulated interest. Obviously, my heart is in SUP (Stand Up Paddle) since I own OUKAI, therefore my focus is there – but I strongly believe that there is a huge opportunity in recruiting from SUP to Windsurfing in the long run. SUP is the fastest growing water sport and it’s very likely that some would prefer more action and speed and jump to Windsurfing, which only would make me proud.”
We are running out of coffee and Tim is running out of time. He needs to put his attention to the business in hand. So we wrap up the intense interview with a few anecdotes from way back followed by a short portrait session, where I for the first time saw some uncertainty in the eyes of an awesome legend in Windsurfing history. Judge for yourself but I can still see the competitiveness in Tims eyes.
Thanks to Tim for taking the time to do this interview – to see more about what he is up to these days – just follow this link – oukai.com
What do you thing it takes for windsurfing to become cool again like in the ‘old’ day?
-
Hej!
Kul att se att det finns fler som gillar longboard!Bara som info så finns det ett longboard underforum här på surfzone.
Jag tycker att det hade varit kul om vi kunde sammanstråla någon gång till våren och segla tillsammans, vad sägs om det? Fördelen med de här grejerna är ju att vi kan spika dag och plats långt i förväg och och ändå vara nästan 100% säkra på att få segla, skulle det bli kuling med fina vågor så är det ju inget problem liksom…
Angående segel så har jag lagt ganska mycket energi de senaste två åren på att försöka hitta bra segel till mina egna longboards. Som tidigare nämnts flera gånger i den här tråden så är också min erfarenhet att moderna segel funkar dåligt på de här brädorna, med moderna menar jag allt efter att freeleech slog igenom i början av 90-talet, utom då renodlade raceboardsegel. Det finns faktiskt ett antal raceboardsegel att välja på, men de jag fastnat för är:
1: 2win/före detta Aerolite. Kostar en del, var inte helt lätt att beställa (tog framförallt lång tid att få, närmare bestämt tre månader av nervös väntan) och begränsade hårdvindsegenskaper och slitstyrka. Men, mycket bra i lätt och mellanvind och framförallt så saknar det helt konkurrens när det gäller vikt. Under 4kg för ett 9,5 med tre cambers är LÄTT, och det känns verkligen, det är helt underbart att hantera.
2: Loftsails Raceboardblade 9,5 LW. Jag beställde våra från Curro Manchon på Sailing For Gold. Bra pris och tog en vecka så var seglet i handen. Vi kör med NP 520 master och det funkar super, Reptile Green Mamba tror jag också kan lira bra ihop med seglet. Fantastisk trimbarhet, från 1-minst 10 m/s! Det är nästan lika snabbt i lättvind som 2win men har också möjligheterna i hårdvind. Den stora skillnaden i lättvind är vikten, det väger 5,7 kg! Och det känns… Dock, de flesta andra segel i den storleken är ännu tyngre… Nu såg jag precis att Loftsails påstår att de lättat seglet till 5,1 kg på 2019 års modell, tummen upp för det! Och dessutom gör de dom nu också i 8,5 och 7,5, men det är nog mest för damer respektive juniorer.Värt att nämna är att för att kunna använda de här seglen som det är tänkt är justerbart uthal OCH nedhal OCH hängseletampar ett måste. Det är INTE kul att segla med ett sånt här segel som är feltrimmat, så man måste kunna justera på vattnet. Lite knöligt med alla tampar hit och dit till en början tyckte jag men nu tycker jag tvärtom att det är smidigt att bara behöva rigga det för lättvind innan jag sticker ut och resten justerar man snabbt och lätt på vattnet efter behov. Nedhalssystemet från Sailing For Gold var riktigt bra. Konas bästa hängseletampar är bäst på marknaden. Chinooks uthalssystem är enkelt men utmärkt. De båda senare från tex Surfspot.
Tror det är riktigt svårt att hitta de här seglen begagnade i Sverige, men Curro har nog ibland något beg eller demosegel till riktigt bra pris. Han brukar svara snabbt på messenger så det är bara att höra sig för.
Vad gäller prisvärdhet så resonerar jag precis tvärtemot de flesta andra. Jag lägger utan att blinka hur mycket pengar som helst på longboardgrejerna eftersom det är dom som står för mellan 2/3 – 3/4 av mina seglingsdagar i Sverige. Grejerna blir inte omoderna heller så väl införskaffat så är det bara att segla på, år ut och år in. Så utslaget per seglingstimme blir det ändå de billigaste surfprylar jag köpt!
Väl mött 🙂
-
Kan inte uttrycka det bättre själv!
-
Visst är det fantastiskt bra att vi lever i ett fritt land där var och en själv kan få välja vad man vill ägna sig åt!
Det finns många grenar på vindsurfingträdet, och ännu fler på surfträdet, och för mig är det enda som är tråkigt det som inte fungerar vid det givna tillfället.
Jag håller alltså inte med om att freeride skulle vara “astråkigt”, däremot tycker jag väl inte att det i längden ger mig så jättemycket att bränna fram och tillbaka på plattvatten på samma ställe hela tiden. Men det finns andra som älskar det så var och en till sitt.
Angående longboard så vill jag skilja på vindsurfing och brädsegling. Longboard tillhör det senare. Barn brukar vilja säga att maten är äcklig innan de ens smakat, jag tycker att det måste smakas ordentligt innan det går att ha en uppfattning. Samma gäller om man gillar brädsegling eller ej. Det är såklart fritt att välja om man vill prova eller ej, men innan man provat kan man näppeligen uttala sig.
Dyrt?
Man kan ju leta rätt på begagnade grejer, och då tycker i alla fall jag att det är billigt hur man än jämför. Tex Järvinen 385 eller ännu hellre en D2a kan ge massor med härliga seglingsdagar från knappa tusenlappen och upp till några tusen.
Orkar man inte leta begagnat så kan man slå ut det på användningstid, då är även en ny utrustning billig jämfört med vad de flesta gladeligen slänger ut på sina vågprylar. Tex för mig och min D2 kompis så har vi mellan 2/3 och 90% av seglingsdagarna på longboard. Då bor vi ändå mellan Halmstad och Varberg och kan inte segla så ofta som vi vill pga familj mm. Dessutom räcker det med en longboard och en vågbräda, resten av småbrädorna kan man strunta i och därmed spara en rejäl slant.
Förresten, har du sett priserna på en ny vågbräda av årets modell nuförtiden? Då är det bara en liten enkel planka utan rigg. I det ljuset tycker jag en ny Windsurfer LT för 1900 € verkar rätt prisvärt, det är ju en mer avancerad bräda med centerbord och dessutom komplett med rigg! Och så var det ju det där med att man kan använda den så gott som dagligen.
Jag måste bara få tillägga att riktig feeling i lättvind får man på en D2 eller en Serenity.
Med tanke på hur populärt sup har blivit så tror jag absolut att det finns ett sug efter grejer som inte är låsta till kulingväder.
Och det där med att man helst inte väljer bort de blåsiga dagarna, hur ofta råkar man inte ut för att man tvingas välja bort just dom pga bröllop och annan skit…
-
Lite kul förresten att jag upptäckte den här tråden av en slump precis efter att jag startat en tråd om Windsurfer LT på longboardforumet!
-
För att ta upp rubriken om varför det är tyst om Windsurfer LT.
Tja, en anledning tror jag är att Kona redan finns och blev hyfsat stort i Sverige. Tankarna bakom koncepten påminner om varandra. Prestanda och målgrupp är nog rätt lika, största skillnaden verkar ligga i seglen där Windsurfer kör med ett segel och viktklasser medan Kona istället har olika segelstorlekar för olika vikt på seglarna. Det finns nog både för- och nackdelar med båda koncepten.
En annan anledning är nog att vindsurfare i gemen har svårt att ta till sig tanken på att satsa på nåt som går att använda när det inte planar. Tyvärr.
Jag möts ofta av reaktionen att “om det inte blåser så gör jag hellre nåt annat”. Tex cyklar, tittar på tv osv. Följdfrågan jag tänker ställa nästa gång är -varför vindsurfar du när det blåser? För mig är det så självklart att jag vill utöva det roligaste jag vet så mycket som möjligt.
Med det sagt så är jag väl införstådd med att longboardsegling inte passar alla, men jag tror absolut att fler än som nu är fallet hade kunnat ha utbyte av det och till och med som för mig själv få ett helt annat och mycket bättre liv.
-
Sverige är nog lite litet men Bic, Kona och RSX totalt i världen går ju hyfsat. Inte som i fornstora dagar såklart men de skrapar ju ihop rätt stora startfält på tävlingarna som genomförs.
Jo, numera är Sverige litet. Har sett nån uppgift nånstans att det fanns ca 200 000 vindsurfare i Sverige i början av 80-talet. Befolkningsmängden har ökat sen dess så idag skulle det motsvara ca en kvarts miljon.
Det var på den tiden man seglade långbrädor…
-
Måste erkänna att det ser kul ut! Men varför trekantssegel…ärligt, det måste ju ha blivit bättre?!?
Bättre, jo, men inte på allt. De gamla elefanttangaseglen har trots allt en del fördelar tycker jag.
Tex vikten , jag vet inte vad windsurferseglet väger men som exempel har jag ett Wallén D2-segel (6,3 kvm) från 80-talet som väger precis över 1500g. Fast det är dubbelt så stort är det ungefär halva vikten mot ett modernt litet vågsegel!
Överlägset lättriggat, inga lattor som kivar, eller cambers som krånglar.
Vindkänslan i lättvind är också toppen. Inte minst för nybörjare som även kan se när seglet är rätt skotat.Själv använder jag både gamla elefanttanga och moderna segel alltefter sällskap, humör och väder.
-
Några intryck från Nynäshamnsregattan 19/5 2018.
Efter förra årets trevlig och lyckade helg i Nynäshamn hade JP och jag stora förväntningar på årets upplaga. Väderprognosen såg lovande ut med sol, hyfsat varmt och lite lagom med vind.
Vi började redan efter lunch på fredagen med att ta ledigt från jobbet för att lasta bilen och köra upp till Stockholm. Uppsnack hela vägen, genom ett försommarfagert Sverige.
Jag hade fortfarande inte fått mitt nya 9,5 segel så jag fick låna Jonas gamla omsydda Aerolite. Vilket skönt segel! Lika lätt i händerna som mitt 7,3 One-design på 4 kg men med draget i ett 9,5. Lite trassel med riggningen, det är nog inte någon bra idé att komma till en regatta med helt oprövade grejer… men väl igång så visade det sig fungera alldeles utmärkt.
Hur som helst så fick vi sen 4 race i det finaste försommarväder Sverige kan bjuda på. Nynäshamns segelsällskap genomförde också regattan på samma fina och proffsiga sätt som förra året, så ett stort tack till alla inblandade som gjorde det möjligt! 😊
Vi hade tänkt oss regattasegling på lördagen och skärgårdskryssning på söndagen men eftersom prognosen visade nästan ingen vind alls på söndagen samtidigt som det var så bra förhållanden på lördagen så bestämde vi oss för att helt enkelt fortsätta med frisegling efter raceandet. Då bytte vi brädor så JP och jag fick prova Jonas och Rikards prototyper, och vilken upplevelse det blev!
JP drog upp centerbordet på Jonas bräda och började köra halvvind med ett leende från öra till öra som den värsta slalomnisse. Och jag som tidigare under raceandet haft stora problem att över huvud taget ta mig ner för banan på undanvind med Lechnern eftersom det blåste lite för lite för att slöra, lite för mycket för att länsa med cb nere, och för mycket vågskvalp för att länsa med cb uppe, kunde på Rikards bräda lugnt länsa på med cb uppe och till och med gippa. Oj om man hade haft en sån bräda under fötterna hela dagen…
Till slut fick vi stopp på JPs slalom och drog iväg tillsammans alla fyra på ett långt härligt krysslag rakt ut i skärgårdskvällen. På tillbakavägen hade vinden börjat mojna så jag fick tyvärr inte uppleva Rikards bräda i full planing. Sen bytte JP och jag så att jag fick prova Jonas bräda och för oss som inte är så duktiga är den magisk. Sättet den ligger i vattnet både på kryss och undanvind är bara ren njutning! Att få segla en bräda som levererar ren njutning på både kryss och undanvind öppnar ju upp en helt ny värld av segling, helt plötsligt finns det inga begränsningar utan man är fri att segla vartsomhelst i vilka förhållanden som helst och hela tiden med ett leende som möts i nacken!
Tyvärr blev vi till slut tvungna att segla tillbaka och avsluta dagen.
På söndagen var det så dags för hemfärd. Solen strålade och det var varmt och nästan vindstilla så som det skulle visa sig förbli i över två månader till denna fantastiska sommar. När vi tänkte på alla sjöar vi passerade så blev vi mer seglingssugna och rätt som det var kom vi på att vi nästan skulle passera Landsjön med gamla anrika ”Ragges vindsurfing & entreprenad”. Ingen av oss hade varit där men båda hade hört talas om det så vi bestämde oss för att testa. Sagt och gjort, jag ringde upp och fick tala med Ragge själv, och jodå, vi var välkomna men han trodde inte att det skulle bli någon vind. Det blev det knappt heller men med D2 så funkar det ändå. Det kom stråk med vind på kanske ett par sekundmeter och någon gång var det helt vindstilla ett tag, sen rörde luften lite på sig igen osv. Som så ofta med D2 så fick jag en magisk upplevelse ändå. Vid ett tillfälle då det varit helt vindstilla en stund så kom det på något sätt en vindby som inte krusade vattnet utan brädan sköt fart och skar tyst igenom bokstavligen spegelblankt vatten. Ja, jag kunde till och med kroka i och kliva ut på kanten och raila några sekunder! Så, tack Ragge för att vi fick segla hos dig!
Det var det för den gången och nu ser vi fram emot och håller tummarna för att Nynäshamnsregattan blir av 2019. Och då har vi kanske äntligen varsin Marströmbyggd ny Davidson under fötterna…
-
den överdimensionerade ölkaggen… 🙂
Tanken till sexmaskinen…
-
Detta svar ändrades 6 år, 2 månader sedan av jlhp.
-
Detta svar ändrades 6 år, 2 månader sedan av
-
@PG23, har skickat pm.
-
Låter fint 🙂
