kalkyl
Forumsvar skapade
-
Hej
Jag är projektledare på SSPA, gamla Statens SkeppsProvnings Anstalt. I huvudsak så arbetar jag med modellprovning och design optimering av fartyg. Till hjälp så har jag tillgång till CFD koder, en 260m lång släpränna en hyfsad cavitations tunnel samt ett manöverlabb stort som tre 50m basänger.
Kort sagt lek och plask för vuxna.
Tyvärr så kör vi alltid försök när det blåser
ha de/Henrik -
Hej
mitt tips är att köpa tunn glasfiberväv 80 gr/m2
Det är lättare att få det bra med tunn väv och är det bara en lokal förstärkning så spelar inte brott styrkan så stor roll. Viktigare är att lamineringen blir bra. Är det en liten ding så skulle jag bara använda microbalonge och epoxi alternativt någort epoxispackel.
Det borde gå att köpa i vilken båtaffär som helst.
Jag är från götet och känner inte till vad som fins på ostkusten. Det är förmodligen så små kvantiter du behöver så priset spelar inte så stor roll
lyck till mvh Henrik -
Nej det är inget som talar emot klarlack men epoxy är mycket mer slitstarkt.
Om du klarlackar så sliter du bort det med en gång.
Ett vist UV skydd ger det dock.
Förmodligen är det nog så att du trötnat eller knäcker din mast i en våg eller kör över den med bilen innan du sliter ut den
-
Takräcket har suttit på T3 modellen men kan nog passa på andra med dropplist
/Henrik -
Hej
Nä jag jobbar inte profesionellt med plastbyggeri utan det är bara en hobby jag har. Jag bifogar en bild på mitt senaste verk. h. wave 56. Kanske världens bästa bräda.
snygg va???
ha de/Henrik -
Jag köper väv från BeHåPe eller på SSB.
Frigolit köper jag från Genevad vet inte om de tillhandahåller styrofoam men det ger de säkert.
epoxy och divinycell köpper jag från Diab, men NM säljer oxå epoxy till bra priser. Jag skulle akta mig från att köpa från empe då de är runt 4 gånger dyrare än BeHåPe
mvh Henrik -
paddings – gelcoat filler är viseligen bra att jobba med men frågan är hur tätt det blir. Min erfarenhet från den är att det brukar spricka i kanterna.
Om du vill ha en lagning som du slipper göra om så använd epoxy.
Svårigheten med epoxy är att man måste vara oerhört nogran när man blandar bas och härdare så att man har rätt förhållande. Mjukt blir det när man inte har rätt förhållande för då verkar den del av härdare eller bas som blivit över som mjukgörare. Det är också relativt farligt att hanskas med outhärdad epoxy. I stort lika illa som att talla i smeten utan hanskar. Blanda därför inte för små mängder (dvs snåla inte) för då är det svårt att få rätt blandingsförhållande.lycka till mvh Henrik
-
Jag och min kille planerar att åka till Klagshamn i helgen.
Vi ses där!!//EA
-
Tackar
Precis vad jag behövde -
om man är så syv i korken som jag är så bör man räkna rätt. Jag får väll skylla på den sena timmen.
CL ska vara =0.38 vilket ger L=1455 N och vilket med oskars resonemang skulle ge en vertikal lyft kraft på 311N motsvarande 32 kg. Inte helt obetydligt men det är inte så troligt att kraften är så stor, framför allt för att en seglare formodligen inte kan hålla emot ett segel som drar med 1455 N.
MVH Henrik -
Hej igen
Tja jag har väll aldrig lämnat ett ända inlägg okommenterat på denna tråd, så varför låta detta inlägg gå förskonat.
Jag antar att det är den kände segelbåtskonstuktören Peter Norlins inlägg du kopierat. Norlin är mycket duktig på att rita båtar men kanske inte så vass på härledningar.”Antag att luftmängden är 6,4 ggr kordan högt (vid oändlig aspect ratio), med maximal förflyttning närmast profilen och noll förflyttning längst ut.”
Ja det är ju ett ganska skönt antagande varföt inte 14 ggr eller 2 ggr.
antagandet är taget från följande teoretiskt framtagna formel för okrökta vingprofiler
CL=2*pi*sin(anfalsvinkel)/(1+2/AR)
2*pi råkar bli 6.3 som tydligen avrundats till 6.4 på något sätt.
Med hjälp av lyftkraftkoefficienten CL kan man räkna ut Lyftkraften L enligt
L=0.5*CL*dens* S*V^2
S=projecerad yta
V=hastighet
dens=densitet
AR står för Aspect Ratio = b^2/S där b är spanvidden (för en fena dubbla djupet)
Ovannämnda formel för CL är härledd ur potential teori med antagande om noll tvärströmning över bakkant av ving profilen,
I boken Marine Hydrodynamics ger Newmann en härledning til CL formeln. Den härledningen tänker inte jag dra här men om någon är intresserad så kan jag göra en PDF kopia av den. Det är några sidor.Bortsätt från härledningen så har jag inte några invändningar till Norlins resonemang.
Om vi nu går över till formeln så kan det ju vara intressant att beräkna den lyftkraft man kan vänta sig att en fena kan generera
Om vi antar en formulla fena som är 70 cm djup och har en medel koorda på 10 cm som färdas i 20 knop med 4 graders anfalsvinkel (nära optimum Lyft/mottsånd) vattentemp på 15 grader ger en densitet på 1025 kg/m3
så får vi ett CL=0.18
och ett L=685N detta skulle då med oskars resonemang (fenan böjer sig 15 cm och ger därmed en lyft kraft som får brädan att plana) innebara en lyft kraft på ca 146 N förutsatt att brädan trimar 4 grader samt att spetsen av fenan har en jämn lastfördelning i djupled(vilket den inte har) Det betyder då att fenan skulle ensam kunna lyft 14.4 kilo.
Inte mycket att komma med. I synnerhet som 15 cm på 70 cm är en väldigt stor böjning en fena.
Samma formel kan givetvis användas till att räkna ut storlek på lämplig hydrofoil (bärplan)
mvh Henrik
