the_novice
Forumsvar skapade
-
Ojdå, jag tror att jag har köpt GPSAR två-tre ggr förut, fram med plånboken igen då alltså…
-
Vi var två stycken ute i Karlstad idag. 🙂
Det börjar bli riktigt varmt och fint nu, det blev bara lite kallt att byta om efteråt i den nordliga vinden… -
Jag har tidigare kört en del med segel kring 5.8-6.4 för lättare vindar och mindre brädor, men det ger inte särskilt mycket tidigare planing egentligen och väl i planing så är de ganska bökiga segel trots allt. Jag tar hellre en lite större bräda att guppa på och ett segel kring 5.3 som störst i vågor, i den mån det nu finns några vågor att tala om i lätta vindar här hemma…
Planar man inte med det så kan man lika gärna köra större slalom prylar eller varför inte Formula, som ju är perfekt för allt under 8-9m/s.
-
Det finns väl ingen som kör slalom längre, det är väl bara speed som gäller nu för tiden…? :smirk:
-
Done! :tongue:
-
Tycker inte att det är så stort problem i svenska förhållanden. Min äldsta Starboard bräda med trä konstruktion är ifrån 2004 och den ser fortfarande fin ut. 🙂
-
Jag väger väl ca 63-64kg och jag tycker nog att du skall sikta på segel kring 10m^2, använd justerbart uthal, och en bräda som klarar detta, typ Starboard’s Ultrasonic eller JP’s Super lightwind. Om du verkligen vill plana i 5-6m/s så krävs det en rejäl fena och det funkar bara på tillräckligt breda brädor.
En äldre formula eller freeformula med 10 är också riktigt bra i lätt vind. På en bred bräda så känns seglen “mindre” när man är i planing och ett segel på 9.6-10.0 är helt okej.
Gör en ögla i änden av upphalstampen så kommer du lätt att kunna dra rigg genom att använda hängselen.
-
Jag har kört lite i Karlstad i helgen men håller mig inomskärs….
-
Jag håller med Jeppe där, spara för h..vete inte in på masten!
Den lilla extra kostnaden är ju en struntsumma i det långa loppet när man väger in vad allt annat kostar. En bra mast i sverige håller ju dessutom i över 10 år.Tycker det är minst lika viktigt med bra master master i små seglen som på stora. Ett 3.7 segel med en stenhård mast är helt värdlöst och lika flexibelt som en köksdörr…
Ett par tusen extra är det värt för att få mjuka och goa segel även när det blåser mycket. Det blir kanske inte så många gånger per år som man kör småseglen, men det är ju desto mera värt! 🙂
-
@sailortrash 730553 wrote:
det är inte så att de bara passar nya brädor, snarare är det så att nya brädor funkar väldigt dåligt med äldre fenor, medans äldre formula blir väldigt mycket bättre med nya fenor. Det är inga problem med att blanda årgångar eller modeller på formula heller, man kan mixa ihop det så det passar en åkstil lika väl som på en freerideutrustning.
Nu känner jag mest till utvecklingen inom Starboard. Och där har det först varit en utveckling mot att kräva mer och mer lyft ifrån fenan (kulminerade nog för starboards 162 modell) och man försökte med fenor som Deb. R19 och R20, men fick problem med hållfastheten.
Efter det så har bräd-designen ändrats, den är bredare i aktern, men fenans position är också framflyttad och det krävs faktiskt mindre lift ifrån fenan nu jmf med F162 modellen, fastän brädan är bredare i aktern.
Parallellt så har också seglen ändrats mot mera djup i bomhöjd och mera tvist i toppen. Visst kan man blanda olika årgångar, men man kan också råka ut för att det inte fungerar. De senaste fenorna kan ge för lite lyft för en F162 bräda och mastfots skenan kan sitta för långt fram för att det skall fungera med de senaste seglen etc. Det är inte så roligt när man inser att man skulle vilja ha mastfoten längre bak, men mastfotsskenan tar slut…
Så hype eller inte, men det är som sagt en viss känsla som man är ute efter i seglingen, oavsett om det är Formula eller vågsegling, och det väl bara en själv som vet när man träffar rätt.
Egentligen så borde man ju alltid provsegla prylarna innan man köper, det går liksom inte att avgöra ifrån tidningarnas tester vad man kommer att gilla eller inte.
-
@sailortrash 730547 wrote:
från formulahåll hör man ofta folk klaga på tunga segel som knappt går att dra upp ur vattnet. Detta är helt sant för vissa modeller, typ Gaastra Vapor är en riktigt lagårdsdörr, men det är väldigt få som vågar köpa ner sig till ett mindre prestandaorienterat 3 cambrat segel typ MauiSails Titan som säljs i 11 m2, Eller för den delen köra på äldre 3 cambrade formula segel med mindre buk…det där tror jag sitter mest i huvudet, och de flesta som börjar med formula skulle nog utvecklas snabbare med grejer som var mindre race-orienterade….men folk verkar hellre går ner i storlek än ner i modellsegmentet..
Kan inte hålla med där tyvärr…
Segel, brädor och inte minst fenor utvecklas paralellt för att fungera bra ihop. Det har hänt mycket där sedan det börjades med de bredare mastfickorna och jag skulle inte vilja köra något annat än just rena race seglen.
Att få upp dem ur vattnet löser man enkelt med en loop i ändan av uphals linan, kroka i denna i hängselen och låt kroppen dra upp seglet ur vattnet. Väl uppe i planing så är ett fullrace segel mycket lättare i händerna än ett free race segel.
Utvecklingen gör också att de största seglen inte längre behövs för lite lättare seglare. Jag upplever inte att det är någon vinst för mig att köra större än ett modern 10.7 segel (jag väger ca 64kg). Men det kräver också en mjuk fena för att få tillräckligt med lyft i lätta vindar.
-
Jag har medvetet överdrivit lite angående graden av designfelet (hoppas att det framgått) men faktum kvarstår att de inte har tänkt till ordentligt här. Min första fot med joint (körde Boge innan) köpte jag nog ca -02, då det var “inne” att alla skulle ha Tendon. Det blev då en mastfot ifrån Arrows och där var jointen fastnitad (!) så det tog alltså lite mera än 3 minuter att få ut den gamla och att sedan få fast en ny…
Numera kör jag Boge när det blir mycket böjning (vågor) och Tendon när det är stora krafter och lite böjning (slalom och Formula). På en smal speed bräda så hamnar bräda också lätt på högkant i vattenstarten om man kör Tendon, så även där är Boge bättre.
Jag kanske är lite arbetsskadad, men det är intressant att klura på hur olika saker bör vara konstruerade. Felet med Tendon designen är alltså att den är för tjock i förhållande till sin längd, i kombination med att materialet inte tål de töjningar som den utsätts för vid stora avböjningar. Böjningen blir då inte alls som man skulle kunna tro, dvs en mjuk kurva mitt på jointen. Istället så blir det skjuvspänningar (för att den är för tjock) som i sin tur gör att det blir en stor belastning kring skruven och det är där den går av.
(Böjningen beskriv alltså av Timoshenko och inte den vanliga/enkla Euler-Bernoulli modellen)
-
@Ola H. 730351 wrote:
Fast säkert 90% (eller rent av 100%) är de bästa vågseglarna kör väl tendon? Skulle vi inte se en fullständig epidemi av tendonbrott i t ex världscupen om hela tendonkonceptet var “felkonstruerat”?
De bästa vågseglarna plockar väl bara ut en ny mastfot när de vill så det bevisar väl inget i sig…
Jag anser att den är felkonstruerat på så sätt att jointen går sönder pga ren materialutmattning vid normal användning och upprepad böjning. Den går inte sönder pga av ålder eller några krafter utöver de krafter som en mastfot utsätts för vid helt normal användning. Materialutmattningen sker också i en dold punkt, dvs anvisningen som finns vid de två genomborrade hålen. Detta anser jag en är ren felkonstruktion som man aldrig skulle tillåta i några andra tillämpningar såsom på flygplan eller bilar tex.
Jointen är säkert alldeles lysande i rena drag-prov (och då starkare än Boge) men avböjningen på 90-100° är för stor i förhållande till dess längd och diameter. Jag har inte räknat på hur stor töjningen blir men den ligger säkert över på över 50%. Tror inte att det finns något material utöver gummi som tål det. Jointen borde alltså vara längre eller smalare på mitten för att fungera i en mastfot. Den skulle också kunna göras i ett material som tål så stora töjningar, och då blir det gummi och mao en Boge joint…
-
Prolimit kommer med original Boge joint, jag har inte provat något annat material/tillverkare.
Tendon är upplever jag är felkonstruerad för att användas vid stora avböjningsvinklar. Det fungerar vid små vinklar/avböjningar men materialet tål helt enkelt inte att böjas till 90-100° över så kort sträcka (och med nuvarande diameter) som det är i mastfoten. Töjningen blir helt enkelt för stor och det behöver vara ett annat material (dvs gummi) eller ett annat längd-bredd förhållande för att det skall tåla så stora avböjningar.
-
Märkligt att ni har is att segla på, vi seglar fortfarande på öppet vatten i Vänern….
