xavier
Forumsvar skapade
-
min personliga favorit är dock:
”kastfall-off-the-lip”
Anta håller på att ta dig ut genom två-meters vågor, med side-on vind från styrbord och en 5.0:a.
Du kör i full speta men tappar plötsligt planingen efter det att du blivit för girig med höjdtagningen. Snabbt som en oljad blixt hoppar du ur fotstropparna (fortfarande ikrokad) för att inte drutta baklänges i vattnet. Du skotar ut och går ner på slör för att snabbt få upp farten igen. Du har dock inte uppmärksammat att du under tiden klättrat upp på en våg och tajmar mongo-trycket i seglet samtidigt som vågen försvinner under dig. Allstå är du plötsligt flygandes, ikrokad, med en fot framför masten samt en bakom och 4.0-vindbyn piskandes i din 5.0:a! Vad som sedan händer bestäms endast av fysiken lagar; du får ett duktigt kastfall, roterar kring hängseletamparna och slår hälen i masttoppen innan seglet kraschar mot vattenytan med dig ovanpå. Du ber till vindguden att den ska hålla brädan (och fenan) borta från skallen din och blir spolad i ett par omgångar innan du fastställt att allting är helt och att det bara är att vrida tillbaka hängseletamparna och göra om tricket på nästa våg… om du törs.
/en som har ont i hälen…
-
har en Canon IXUS 400 som ger finfina bilder med 4 Mpxl. har beställt ett undervattenshus som kommer snart. då blir det på med simfenorna och ut i vågorna och fota lite
-
Jag sydde om mina gamla 3mm dykhandskar förra året. Tog bort neopren från handflatan och undersidan av ”fingervecken” och sydde/limmade ihop handsken så att den var förböjd, nästan som en knutennäve redan innan jag tagit på mig den. STOR SKILLNAD. Man slipper kämpa för att pressa ihop neoprenet utan det känns som att ha en 32mm bom istället för en 29mm.
Dock fick jag ändå kramp, men det var för att jag sytt tummarna lite snett. Det ska dock ändras inför hösten.
-
Rätt DrRock, fast jag syftade på att det är endast maxhastigheten och förmågan att hålla höjd som påverkas av fenans storlek. jag tror inte det är fenan som ”lyfter” brädan ur vattnet annat är vid fenplaning. vid vanlig planing så är det bottenformen (rockern) som bestämmer hur tidigt man planar (om man tänker på hur det fungerar på motorbåtar).
för att fenan ska lyfta brädan ur vattnet måste den se ut så här.
-
man kan se fenan som en lågpresterande flygplansvinge
en stor fena genererar mycket ”lyft” men även mycket motstånd vilket sänker maxhastigheten (jfr. transportflygplan)
en liten fena genererar inte så mycket lyft men har mindre motstånd i vattnet och ger då har högre toppfart. (jfr. stridsplan)
allt detta beror på fenans totala yta, men även på fenans profil (tjocklek och koordans längd). så det är inte bara fenans längd man ska fixera sig vid.
Dock har alla fenor lite olika profil och det enklaste, för oss lekmän utan vindtunnel, är att bedömma fenan endast efter längd när vi står där i butiken och ska köpa en ny fena.
för intresserade finns alla data för alla typer av vingprofiler hos NACA på nätet…
detta kanske inte hjälpte så mycket?…
-
Hot Sails Maui generalagenten i Sverige säljer även AB+
/Xavier
-
billack i sprayburk är billig, enkel att använda och finns i många nyanser. dock tycker jag att den lätt skrapas av om masten råkar swooscha förbi. om du vill använda billack så är mitt tips att du använder passande grundfärg först, jag tycker färgen fäster bättre då.
när jag var nere på Sparrholms båtbutik i Malmö erbjöd de sig att bryta en 2 komponents gelcoat till mig för kring en hundring. det räckte att man tog med sig ett färgprov så fick man en liten, ~2dl, färgburk med sig hem.
bör jag nämna att jag inte var sugen på att skrapa av en stor flaga av brädan för att ha som färgprov…
-
fick kastfall idag… roterade kring hängselen och slog hälen i masttoppen innan seglet nått vattnet… undra vad den halvloopen kallas?!
bör jag påpeka att det blåste bra och att vågrampen var brant?
-
Jag använder Neoprene Cement som jag köpte i en dykshop. En liten plåtburk med pensel i locket och allmänt illaluktande gegga innuti (förmodligen giftigt värre). Funkar hur bra som helst, fogen syns knappt och blir starkare än neoprenet(tyvärr inte lika elastisk). 100 spänn för en burk som har räckt till alla lagningar (min och andras) i 3 år.
-
Då risken finns att jag kliver över min kompetensnivå kommer jag inte att gå alltför djupt in i fysiken…
I rent vatten eller ren luft uppstår vanligtvis kavitationen på ovansidan av vingprofilen där trycket är lägst, rätt. Men om i en vatten-luft blandning händer andra saker, det kan vara en förklaring till att detta händer på undersidan av surfbrädan där trycket är högt…
Vatten är en inkompressibel vätska, det betyder att volymen inte ändras nämnvärt när trycket ökar. Luft däremot går att komprimera många gånger om. Om vatten och luft finfördelas och blandas i ett utrymme nära ett skrov tex. kan man öka trycket (som är proportionell mot farten) ända till den nivå som gör att luftbubblorna kollapsar. Detta ger upphov till motstånd som saktar ner skrovet. (eftersom tryckfördelningen längs skrovet ändras)
Ibland kan man hitta tillämpningar är detta leder till minskad friktion vilket då tillåter högre farter istället (en sådan skulle kunna vara windsurfing, men jag är inte helt säker…)Runt fenan vill man behålla strömningen laminär, precis som kring seglet, då det är dessa två komponenter som ger lyft resp. framdrivning. Om man får ner luft kring fenan så kommer vattenflödet att störas, strömningen bli turbulent och man får spin-out.
Om man tänker på en båtmotor så händer följande (enkelt förklarat). Om luft-vatten blandas så kommer propellerns effektivitet att vara någonstans mellan att ha full gas med propellern i rent vatten och att ha full gas med propellern på torra land (brukar inte ge vara så effektivt eller?
)Här finns bilder på hur det ser ut när kavitation stör flödet kring en kropp. Tänk er att vingen på bilden är er fena/segel/propeller så kan ni förstå att man vill behålla strömningen läminär där.
… fast nu har vi kommit ganska långt från Sex Wax:ets vara eller icke vara, inte sant?
/teoretiker
-
Jag tror att man bör skilja på planande och icke planande kroppar.
När det gäller icke planande kroppar så är skepparens (Håkans) information helt korrekt (se ref., lång men bra artikel).
I förra inlägget syftade jag på planande kroppar, där kommer ett annat fenomen att spela en större roll i vissa fall, nämligen kavitation pga. luft-vatten gränsskiktet. Luft sugs in under brädan och blandas med vattnet nära brädan, blandingen står inte emot det höga trycket och kollapsar. Detta är vanligtvis något man vill undvika men kan i vissa tillämpningar leda till minskad friktion (se abstracts). Jrf. ”Depending on the type of supercavitating vehicle under consideration, the overall drag coefficient can be an order of magnitude less than that of a fully-wetted vehicle. However, control and maneuvering present special challenges. ” samt ” Under these circumstances the stabilizers glide on a surface of a cavity ”
/amatörhydrodynamiker nr2
— Jag påstår inte att jag har rätt utan detta är en förklaring som jag ser som rimlig, om någon annan har en bättre förklaring så är jag idel öra.
-
Jag är inne på min 2:a Slim… Hade en G1 som böjde sig och som jag fick utbytt mot en G2… som nu oxo har böjt sig.
Båda har böjt sig på samma ställe. In mot seglet på ena sidan, på ett ställe c:a 1/3 av bommens längd sett från bomnocken (dvs. bakom bakre handens position). Bomen fungerar fortfarande bra men det är ganska trögt att ändra längden på bommen numera.
Jag väger 95kg och sliter nog ganska hårt i grejorna när det brallar på. Ett kastfall kan ha bidragit till resultatet (och då får jag skylla mig själv). Jag är dock tveksam till det eftersom det var relativt sett lättvind vid båda tillfällen jag upptäckte att bommen var sned.
Annars har jag bara gott att säga om den; stabil och mycket bra bomfäste. ett plus för det smala greppet (skönt när man surfar i december med handskar!) och för det vettiga priset.
-
Om brädan är _lite_ ojämn eller sträv på undersidan så bildas ett tunt turbulent lager av flödande vatten/luft-mix som gör att brädan inte sugs fast i vattnet av ytspänningen (vilket hade varit fallet om flödet var laminärt som kring ett segel). Detta _minskar_ friktionen mellan bräda och vattenytan vilket gör att brädan går snabbare upp i planing bla.
-
Var i centralamerika 2001 i 5 mån och hörde mycket gott om vågsurf i Puerto Escondido… stora vågor med en ”läpp” som inte var av denna världen. dock hörde jag ingen som hade vindsurfat där… (kanske säger något om stället, eller så säger det är en konsekvens av att jag inte träffade många vindsurfare över huvudtaget…)
